Gotland...
Vädret här suger, men jag får hålla tummarna att det blir bättre så vi kan bada 👍
Xo
6 - "I like to hang out with you as well."
”Aren’t you that guy from One Direction?” Jag slog metalt mig själv när de orden lämnade Cody’s mun.
”Yeah, I am.” Log Harry artigt.
”Wow... Nice job Brook.”
”Yeah, we gotta go now. Bye.” Hasplade jag snabbt ur mig och innan någon hunnit reagera tog jag tag i Harry’s bicep och drog med mig honom upp för trappan till mitt rum.
”I’m so sorry about them.”
”It’s okay, Brooklyn.” log Harry och satte sig på min säng.
”Brook.” rättade jag och han skrattade. Precis innan jag hann stänga dörren hörde jag hur Justin skrek:
”Don’t forget to use protection kids!” Herre min Gud...
”So, let me see if I’ve got this right: You’ve got three siblings. Justin, Miranda and Jade, but Jade doesn’t live here. Your mom’s name is Katherine and your dad’s is Markus. You moved to Miami when you where six, and you’ve lived here since. Your favorite movies are The Last Song, Clueless, She’s The Man, uh, all the Twilight movies and Step Up, all of them but your favorites are the first and second. The Vampire Diaries and How I met your mother are your favorite tv-shows. Favorite food is tacos, as well as chicken and cous-cous. Pink and beige are your favorite colors.” Jag log imponerat mot Harry.
”Wow Styles, I’m impressed.”
”Well, I am a good listener.” han blinkade med ögat och jag skrattade och föll ner i sängen. Den senaste timmen har vi suttit på min säng och pratat om allt mellan himmel och jord. Våra favoriter, random fakta, vår uppväxt - det mesta liksom. Så klart inte allt, vi känner ju knappt varan. Dock lite bättre nu då. De senaste minuterna hade vi sagt det vi kommer ihåg om varandra. Harry föll ner brevid mig, och vi låg båda och tittade upp i taket. Efter några minuters trevlig tystnad plingade min mobil till och motvilligt sträckte jag på mig och tog den från sängbordet. Jag drog den gröna sms symbolen över skärmen och ett sms från Kendra poppade upp.
Babe! Wanna do smt? Maybe go shopping, I need a new bag... Text me! Xo - K
Snabbt knappade jag in ett svar, och jag kände hur Harry observerade mig.
Hey boo! I’ve got company, sorry. I’ll explain later. Xo - B
”What should we do?” mumlade jag och släppte ner min mobil på golvet.
”I don’t know, you’re the one who lives here you know?” skrattade Harry, vilket fick hela sängen att guppa och jag började också lätt skratta.
”We could....” började jag, men ingenting ploppade upp. Vi kunde inte gå ut, med tanke på att One Direction fans finns överallt, åtminstånde folk som känner igen Harry, och då skulle alla dra förhastade slutsater om oss. Vilket var det sista jag ville. Och jag tvivlar på att Harry skulle vilja det heller. ”Maybe..” jag kliade mig på huvudet. ”I’ve got nothing.” sa jag tillslut uppgivet med en suck. Harry log och skulle precis säga någonting då min mobil pep till, igen. Suckades tog jag upp den från golvet, gjorde samma rutin igen och som förrut poppade ett sms från Kendra upp.
Ohh, Zac? ;) I heard he told Dan he reallyyyy liked you... Use protection. Xo - K
Förvirrat stirrade jag på sms:et. Gillade Zac mig? Liksom, gilla gilla mig? Visst, vi har alltid flörtat, och ibland kyssts, men det var allt det var, ingenting mer än flörtande. Visst, Zac var en av de snyggaste killarna jag någonsin lagt ögon på, men vi hade vart vänner i sex år. Vi vet allt om varandra. Och ja, jag menar verkligen allt. Så, det skulle kännas otroligt konstigt att dejta någon som vet exakt allt om dig. Från din bh storlek till vem du förlorade oskulden till och vad du skulle göra om Channing Tatum någonsin frågade dig om du ville ligga(ja, vi hade faktiskt den konversationen, dock fick Zac svara om det var Megan Fox). Hoppas Kendra bara skojade.
”Brooklyn?” Jag bokstavligen hoppade till av Harry’s röst, och Harry’s skratt klingade i mina öron. Även fast jag var vettskrämd kunde jag inte undgå att le. Harry’s skratt var verkligen något speciellt.
”Sorry... I do that a lot.” Jag log ursäktandes och Harry besvarade mitt leende. Under någon minut låg vi bara i tystnad och tittade in i varandras ögon, tills ett flin spred sig på Harry’s läppar.
”Are you gonna answer your text?” Jag mumlade ett halvt generat ”yeah, uhm, yeah..” innan jag svarade Kendra.
No, it’s not Zac. I can’t tell you who it is just yet but I will soon. I promise. Don’t hate me. Xo - B
Varken Kendra eller Serena visste om att jag ‘kände’ Harry, eller att han fick mitt nummer, eller att jag ens gick på en One Direction konsert nu när jag tänker på det... Men det är bäst att inte berätta för någon. Jag vet ju inte vad Harry tycker. Om han tycker att vi ska hålla tyst att vi känner varandra, eftersom folk är väldigt duktiga på att dra slutsatser när dom inte ens vet hälften, eller om han tyckte det var okej om jag berättade för mina bästa vänner. Jag menar, vi brukar aldrig hålla någonting hemligt från varandra. Och det skulle inte känns allt för bra börja nu.
”Hey Harry...?” Han slet blicken från min boksamling han tittat på ett tag nu, för att istället möta min blick. Jag satte mig upp, och Harry följde min steg. ”Would it be okay if I told my friends about us? Or, I don’t mean us as in like a couple, I mean us as in friends. Because, they’re my best friend and I tell them everything and I promise they won’t tell a living soul unless I tell them they can and I -”
”Yes Brooklyn, it’s okay.” Harry log mildt och jag tog ett andetag innan jag log tillbaka. Jag måste verkligen lära mig att andas när jag pratar... ”Just, don’t tell anyone you don’t trust a hundred procent. If too many people find out, they’re gonna jump to conclusions and think we’re dating, and our fans are gonna... freak. Like, don’t get me wrong. I love them all and I, and the boys, are so grateful for them. We seriously couldn’t wish for better fans. It’s just that... they’re really protective. Too protective at times. And I don’t want you getting hate for hanging out with me. Because, I do really like to hang out with you. And I don’t want us to stop doing that because people are mean to you.” Ett stort leende hade spridit sig över mina läppar under Harry’s ‘tal’, och jag kunde inte få bort det - om jag så ville. Harry däremot såg lite nervös ut...
”I like to hang out with you as well Harry.” Nu log han stort, och alla spår av nervositet var borta. ”And don’t worry, I’m though.” Jag höll upp armen för Harry, och visade mina ej existerande muskler. ”Hey!” Jag slog till honom på bröstet när han skrattade, även fast jag själv gjorde samma sak. ”I know!” utbrast jag helt plötsligt. Han slutade skratta och tittade förvånat på mig.
”What?”
”I know what we can do.”
”Well, what can we do?” halv skrattade han. Jag ignorarade honom och fortsatte.
”Well, you said you’ve never seen Clueless, and since it’s one of my favorite movies I obviously have it on DVD. And you’ve missed out on a great movie. So, therefore - we can watch Clueless!” Jag log stolt över min idé, men Harry såg lite skeptisk ut. ”Pleaseee?” försökte jag, och Harry bröt ut i ett leende och nickade ljudlöst. Jag gav ifrån mig ett pip och bokstavligen hoppade upp ur sängen. Clueless är verkligen en otrolig film! Den har några år på ryggen, men det gör ingenting. Alicia Silverstone gör Cher perfekt, och är överlag en otroligt skådespelare. Det är synd att man inte ser henne ofta längre... Men det är jätte kul att se skådisar, som är stora nuförtiden, när dom var yngre. Paul Rudd och Donald Faison t.ex. Brittany Murphy var också en jäkligt bra skådis. Tror inte hon någonsing gjort en dålig roll. Jag gick mot de högar med filmer på golvet, och jag kände Harry’s blickar bränna i min rygg. Jag flinade och fortsatte leta igenom alla filmer. Snabbt vände jag mig om mot Harry och log stort.
”I found it!” Harry skrattade åt mig då jag skuttade fram till DVD:n. Nästan precis då jag skulle sätta in skivan i spelaren skrek Justin mitt namn. Jag satte i den innan jag började gå mot dörren. ”I’ll be right back.” Harry gjorde tummen upp och jag log innan jag sprang ut och nerför trapporna.
”Vad?” Jag drog ut på den sista bokstaven, men då jag tittade upp såg jag. Shit...
Harry’s pov.
Brooklyn was really fun to hang out with. She talked to me like I was just one of her friends, not Harry Styles. That is pretty rare. Extremely rare, actually. Especially if you’ve just met someone. It’s sad, but true. Wherever you go, people treat you like your some sort of God - when actually I’m just a guy, who’s been lucky enough to have my dream come true. But with Brooklyn, I feel like a normal teenage guy.
On the TV, the menu for Clueless was playing over and over again. The screen was entirely pink and Clueless was written in ‘diamonds’. I honestly couldn’t stand this anymore. Slowly I got of the couch, streatching my limbs before I walked twoards the door which was half open. I could hear Brooklyn’s voice and a male voice. Her brother maybe. Or that other guy, whom I didn’t catch his name. Slowly I walked down the huge stairs which led to the livingroom. I hoped...
As I got down, Brooklyn was standing too close to some blonde haired dude with a smirk on his face. Something inside of me broke a little. No Harry. Don’t do this. You can not have feelings for her. For God’s sake, you barely know the girl! You won’t only hurt yourself, but her. You’re leaving Miami in six days, and you’ll probably never see the girl again. Stop. No feeling. No hurt. Nothing! Don’t feel anything!
But I did. And it hurt. Was that her boyfriend? Of course she had a boyfriend. She’s gorgeous, and seems like an amazing person. Why wouldn’t she have a boyfriend?
”C’mon babe, come to the party tonight it’ll be fun!” The guy said. Babe?!
”I don’t know.. I mean, I got a friend over plus I think I’m gonna hang out with Kendra and Serena tonight.”
”Like Kendra and Serena would mind going to a party?” Brooklyn laughed a little bit.
”That’s true.” The guy took a hold of her shoulders and looked straight into her eyes. Her beautiful, glistening brown eyes... Stop Harry.
”Exactly. So whadda ya say babe?” She looked like she was about to say yes. Before she spotted me. Her eyes widened and her face went pale. Like a little child being caught with their hand in the cookie jar. She stepped away from the guy, and crossed her hands over her chest. The guy looked stunned and he followed her eyes over to me, and his eyes widened for a moment as well before the scanned my body, from head to toe, but I didn’t care. I kept my gaze on Brooklyn.
”Harry..” she started, and wettend her lips. ”It’s not what you think.”
”I’m not thinking anything.” I said causally, and crosing my arms as well. She sighed and her hand went through her hair.
”You do. You look pissed.” She was right. If it was for the fact that she didn’t tell me she had a boyfriend, or the fact that she had a boyfriend - I wasn’t sure of. ”Trust me. It’s not what you think.”
”And what am I thinking?”
”That he’s my boyfriend. He’s not. We’ve been friends for -”
”Forever.” The dude cut her off. ”And she’s telling the truth. We’re nothing more than friends. Sure, we’ve made out a couple of times. And yes I think we hoped into bed once, but I mean we were both drunk and I can’t really remember. What about you Brook?” That’s it. This dude it dead.
DRAMA! Sorta... Hoppas ni gillar det. Själv tycker jag det var lite sisådär.... Blev mest nöjd med Harry's pov, för jag tycker det är enklast att skriva på engelska XD
ROBYN RIHANNA FENTY!!
Jul 22, 2013 | The phucking Queen RiRi tonight in Stockholm 💣💣💣💣 by ohsnapitsippa on Keek.co
Jul 22, 2013 | THE QUEEN SLAYING IN SWEDEN!! 💣❤ by ohsnapitsippa on Keek.com
Jul 22, 2013 | 💣💣💣💣💣💣 by ohsnapitsippa on Keek.com
Jul 22, 2013 | You da one that I think about all da-a-ay 💓✨ by ohsnapitsippa on Keek.com
Jul 22, 2013 | ✨✨✨ by ohsnapitsippa on Keek.com
Jul 22, 2013 | 💃💣👏 by ohsnapitsippa on Keek.com
5 - "I'm not staring, I'm observing."
Previously:
-
It’s a date then(not litterally but...)! I’ll probably be there in an hour or so. We’re not home yet and then I gotta get outta here so, yeah an hour :)
xx
Good, I’ll see you in a hour then Styles ;)
xx
Jag hade nu sprungit runt fyrtio minuter och fixat mig, försökt bestäma vad jag ska ha på mig. Lätt att jag bytt kläder tio gånger. Jag ville se ut som om jag inte hade ansträng mig så mycket, vilket var ironiskt då jag gjort exakt tvärtom. Efter mycket om och men hade jag valt ett par ljusa, högmidjade jeansshorts, en svart, spets bustier med nitar och en massa armband. Simple, but effective. Jag hade snabbt lockat mitt hår, och sminket hade jag hållit minimallt med bara maskara, kajal och conceler, då jag som sagt ville verka som om jag inte anstängt mig. Jag sprang ner för trappan till Justin, som fortfarande satt på soffan - dock nu med Cody, en av hans närmsta vänner.
”Kan jag ha på mig det här?” båda blickar låg nu på mig där jag stod brevid soffan.
”Hey Brook!” log Cody och jag log tillbaka.
”Hi!” Jag vände mig mot Justin. ”Nå?” Han inspekterade mig från top till tå och tittade sedan tillbaka på mig med ett leende.
”Du ser bra ut. Men sen när bryr du dig om hur du ser ut för dina kompisar?” Jag ryckte på axlarna och försökte se oberörd ut. Hans leende ändrades från ett snällt, till ett flin. ”Eller är det kanske en kille?” Han höjde upp och ner på ögon brynen och jag himlade med ögonen, även fast han hade rätt. Normalt brukade jag inte tänka så mycket på hur jag ser ut om jag bara ska hänga hemma med Kendra eller Serena. Såklart om det dock kom över någon inte så nära vän, så fixar man ju till sig. Man har ju ett ryckte att behålla.
”What do you think Cody? How do I look?” Jag snurrade ett varv med ett leende på läpparna och när jag mötte hans blick hade han ett lika dant.
”You look smoking, babe.” Han blinkade med ena ögat, och jag fnittrade till. Vi höll alltid på så, för att reta Justin och Serena(Cody och Serena är halv-syskon) - dom hatade när vi flörtade. Vilket gjorde det hela miljarder gånger roligare. Ingentligen var det inget speciellt mellan oss, eller det var inget speciellt mellan oss. Bara vänner. Punkt. Justin gjorde kräkljud och vi båda började as garva.
”Stop flirting with my siser bro!”
”What?! She’s hot!”
”She’s my sister!”
”She’s still hot!” skrattade Cody fram och Justin slog till honom på armen, vilket gjorde att jag skrattade ännu hårdare. Det kändes som om jag skulle spricka om jag inte slutade. Så sakta, men säkert försökte jag sluta skratta och tog djupa andetag. Till slut hade jag lugnat ner mig, vilket var tur för i just den sekunden fick jag ett sms:
Jag skrattade tyst för mig själv åt våran konveration och gick mot hissen, och såg att den var på sjunde våningen, alltså tretton våningar kvar. Suckades tog jag upp min mobil och klickade mig in på Instagram, där jag såg att Harry följt mig - hur han hittat mig har jag ingen aning om, men leendes så klickade jag mig in på Harry’s profil och följde honom, samt gillade hans senaste bild. Jag hörde hur hissen plingade till, och la snabbt ner mobilen och drog en hand genom håret.
”Hi!” Harry log sitt snea leende och jag log snabbt tillbaka.
”Hey!” Han drog in mig in en hård kram, och drog sina armar om min midja och jag mina om hans hals.. Det måste ha sett rätt roligt ut, eftersom Harry är en bra bit längre än mig. Efter opassade länge, med tanke på hur länge vi känt varandra, drog vi ifrån varandra och Harry stoppade ner händerna i fickorna på hans tighta jeans. Snabbt passade jag på att se hur han såg ut; ett par vita converse, svarta tighta jeans och en svart v-neck t-shit som visade hans otroligt sexiga nyckelben’s tatuering. Jag bet mig i läppen när jag insåg att Harry antagligen tittade på mig så snabbt tittade upp, bara för att se Harry flina stort. Han hade sett mig.
”Shut up.” Han skrattade och höll upp händerna i försvar.
”I didn’t say anything!”Jag himlade med ögonen och skrattade lite lätt. Han sänkte händerna och log så man såg hans smile-gropar, och jag log större. Han tittade sig om för första gången sen han kom, och såg chockad ut när han mötte min blick igen. ”You have an elevator that goes straight to your apartment?!” Jag fnittrade till och nickade. ”Wow...”
”C’mon, we don’t have to stand in the hallway.” Jag gick mot vardagsrummet, och Harry följde efter.
”Are you starring at my bum, Harry?” halv skrattade jag fram.
”I’m not starring, I’m observing.” skrattade han och jag himlade med ögonen. Innan vi gick in i vardagrummet stannade jag abrupt och vände mig om, så Harry nästan gick in i mig, turligen nog hann han stanna innan.
”Give a guy some warning.”
”My brother and his best friend is in there, they’re dicks. Should I tell them to leave?” Han skrattade och skakade på huvudet.
”That’s not necesary.”
”You sure? They’re really dicks.” Han skakades leende på huvudet.
”I’m sure I can handle it.” Jag ryckte på axlarna och vi gick in i vardagsrummet där Justin och Cody satt framför tv:n. Jag hade tänkt att vi skulle smyga förbi, så vi slipper deras retande. Så blev det inte dock...
”Hi!” sa Harry glatt och jag svor tyst. Deras blickar hamnade på oss, och ett stort flin spred sig över Justin’s läppar.
”Hey. So you’re the guy Brook has been panicking about for the last hour?”
”What? I haven’t.” skrattade jag tvingat fram. Jag kände hur Harry tittade ner på mig med ett flin, fast jag låtsades som om jag inte märkte det.
”Aren’t you that guy from One Direction?” Jag slog metalt mig själv när de orden lämnade Cody’s mun.
”Yeah, I am.” Log Harry artigt.
”Wow... Nice job Brook.”
”Yeah, we gotta go now. Bye.” Hasplade jag snabbt ur mig och innan någon hunnit reagera tog jag tag i Harry’s bicep och drog med mig honom upp för trappan till mitt rum.
”I’m so sorry about them.”
”It’s okay, Brooklyn.” log Harry och satte sig på min säng.
”Brook.” rättade jag och han skrattade. Precis innan jag hann stänga dörren hörde jag hur Justin skrek:
”Don’t forget to use protection kids!” Herre min Gud...
Ledsen att det tog sån tid. Hoppas ni gillar det, lite av ett mellan kapitel men jag lovar att nästa blir bättre ;)
Glöm inte att kommentera!
xo
R.I.P Cory Monteith.
3 saker.
4 - "That's no fun! You were supposed to get mad."
”Hey Brooklyn?” I asked her, and she turned around, her beautiful smile on her lips.
”Yeah?” The way her lips moved... I wanted to kiss her. I needed to kiss her. But, for obvious reasons I couldn’t. C’mon Harry, keep it together!
”I was wondering if maybe... uhm, if I maybe could have your number?” She looked at me chocked. Shit! You’ve fucked it up now Styles! ”I mean, if you want to? Maybe you could show us around some day? We’re in Miami for almost seven more days.” Please Lord, let her say yes. She bit her lips, and I almost lost it, before speaking:
”Sure.” I couldn’t help the big smile that spread over my lips as I fished up a paper and pen from my back pocket. She quickly scribbled her number down before she handed the paper back with a smile. God, that smile! I glanced down at the paper:
045990721 - you better call me Styles, I don’t give my number to everyone. xo Brooklyn.
An even bigger smile made it’s way on my face and I knew in that moment... This girl is something special. And I have to have her.
Suckandes släpade jag ur mig ur sängen, och sträckte på ryggen tills jag hörde ett knak. Gud, att knäcka ryggen måste vara det skönaste som finns!
Jag hummade uppskattande och log för mig själv. Jag gnuggade mig i ögat på väg in i badrummet, där jag noggrant borstade tänderna med min rosa tandborste. Jag älskade, konstigt nog, att borsta tänderna. När man drar tungan över tänderna när dem är nyborstade.. Eller smaken när dom är nyborstade... Yum! Jag spottade ut tandkrämen och ställde tillbaka den i muggen på diskbänken och drog sen upp mitt hår i en slarvig toffs mitt på huvudet.
Ansiktet tvättade jag med vatten och smörjde in sedan det med ansiktskräm, som luktade kokos. Jag drog på mig mina glasögon, och begav mig ut i rummet igen. Glasögon är något jag igentligen alltid borde ha, men vi hade kommit överens om att det räckte med linser. Dock kan jag behöva glasögon ibland om jag tex läser, beroende på hur liten texen är eller om jag kollar på tv, dåljuset ibland bländar en, speciellt om det är med text. Men oftast fungerar linser. På morgorna, eller om jag bara är hemma brukar jag dock ha glasögon - eftersom det tydligen inte är så bra för ögonen att ha linser hela tiden.
Väl i rummet tittade jag på snabbt på mig själv i spegeln. Jag hade på mig en stor, sliten, oversize t-shirt med som jag fått, tagit, av Justin. Den hängde över ena axeln och slutade ungefär vid mitten av mina lår. Jag orkade verkligen inte byta kläder, då jag inte hade några planer idag, så jag släpade mig ner för trappan och möttes av en syn jag hade kunnat leva mitt liv glatt utan. Min bror, som bara hade ett par boxers på, med tungan nere i någon halv naken blondins hals. Det såg ut som om att inom minuter skulle dom ligga på golvet, helt nakna och... Ja.
Jag borde nog ha gått därifrån, för att slippa bli traumatiserad för livet samt för att slippa få en smäll av Justin - men jag är hans lilla syster. Jag är till för att göra livet surt för honom. Flinandes bet jag mig i läppen och tassade tyst upp en bit i trappan. Detta var något jag gjort några gånger förrut, och det funkade alltid. Justin hatade mig för det, men det är så jävla kul att man inte kan sluta. Han borde ju ha lärt sig vid det här laget tycker man, men.... Toffsen jag hade drog jag ur, och ruffsade snabbt till hårt för att se lite mer nyvaken ut. Jag tog ett djupt andetag, för att kolla in i rollen.
”Justin!” flämtade jag sårat till och båda deras blickar vändes snabbt mot mig. Jag började halv spring ner för trappan. ”How could you?! You promised me that you would never do this again!” snyftade jag. Justin’s blick speglade inget annat än chock, och tjejen’s en blandning av förvåning och ilska, detta gick precis som planerat. Jag tog en hand för munnen och började låtsas gråta. ”I hate you!” skrek jag och såg till att min röst skar sig, som om jag faktiskt var sårad. Innan Justin hann säga något hoppade blondie ur hans knä och började hastigt dra på sig vad jag antar var hennes klänning samtidigt som hon skrek på Justin:
”You have a girlfriend?! Jesus! You’re such a douche! And I thought you were diffrent. God, I’m so stupid! Fuck you Justin, never ever call me again! Never!!” Hon slog till Justin hårt på kinden, så hårt att jag kunde höra hur ont det gjorde, och även om jag inte borde, så kunde jag inte hjälpa att börja skratta lite. Blondie stormade ut genom dörren och slog igen det hårt. Vid det här laget hade jag börjat storskratta och satt på golvet för jag litade verkligen inte på mina ben vid tillfället.
”Fan, tack för det där Brook.” Min bror sa vad?! Snabbt ställde jag mig upp så att jag såg honom, och han log.
”Va?”
”Tack. Asså fy fan, trodde aldrig jag skulle bli av med henne.”
”Meh åh!” gnällde jag, stampade mot soffan och slog mig ner med en suck. Jag uppförde mig som en 7åring som inte fick leksaken den ville, men det här var ju inge kul. Att Justin tyckte det var bra. Han skulle ju bli arg.
”Vad nu då?” halvskrattade han och slog på tvn, som visade ‘Jims värld’ en av mina favorit serier, dock hade jag redan sett det. Men det var ju alltid lika kul!
”Asså, det var ju mening att du skulle bli arg. Nu att du är glad är väl inget kul.” Han skrattade högt.
”Sorry sis, men den här gången hjälpte du mig faktiskt. Och tack för att du älskar mig så mycket och vill se mig glad.” Det sista sa han men ironi och jag himlade med ögonen innan jag gick till köket. Jag plockade ner en burk nutella ur skaferiet, samt bröd och smör innan jag började bre mina två mackor. Först smör, sen nutella. Nutella, det måste vara bland det bästa som finns. Det är liksom chocklad. Som är brebar. Hur jäkla awsome är inte det?! Jag log och la tillbaka allt där det skulle vara samt tog ut en burk Redbull ur kylen och bar med mig det in i vardagsrummet.
”Ska du seriöst äta det där till frukost?”
”Vad är det för fel på det?” frågade jag Justin, med munnen full av macka, och tog en klunk Redbull. Han skrattade åt mig innan han mumlade ett ‘inget’ och gav tv:n sin uppmärksamhet. Jag stoppade in det sista av min första macka och vi fortsatte att titta på ‘How I met your mother’ i tystnad, en annan favorit serie. Den tystnaden avbröts dock av ljudet av min mobil. Jag tuggade klart det jag hade i munnen och tog sedan min mobil från soffbordet. Nytt sms från.. Okänt. Jag drog skeptiskt det gröna symbolen över skärmen och sms:et poppade upp.
Hi Brooklyn. Or, I hope it’s you and that you didn’t give me a fake number to a resturant or a dry cleaning or something... That would be awkward.
Anyways, it’s Harry. So uhm... That’s it, I guess? Please text me back, it would be extremely awkward if you didn’t.
xx
Jag log stort åt sms:et. Han var jätte gullig. Först tänkte jag spela lite svårflörtad, men bestämde mig sen att det bara skulle vara elakt. Han verkade verkligen nervös.
Hey Harry. It’s me, Brooklyn. Or maybe I’m actually a chinese dude at a sushi resturant who’s just messing with you? ;) No, I’m not. Pinky promise.
Uhm, I don’t really know what to answer? Hah, but I’m bored so let’s talk a little bit? Okay, good.
So, what are you doing? :)
Ps, please call me Brook - only my parents and teachers calls me Brooklyn and.. Well, it’d feel weird if you did.
xx
Nervöst klickade jag på skicka. Tänk om han tycker jag är för på? Han kanske inte vill prata med mig? Men, varför skulle han då smsa mig till en början?
Jag skakade av mig tankarna, tog en klunk av min RedBull och fortsatte titta på ‘How I met your mother’. Det var St Patrick's Day avsnittet då Ted och Barney går ut, medans Lily, Marshall och Robin gick till Lily och Mashalls nya lägenhet, bara för att inse att den är sned och Ted tror att hans kväll gick på ett sett - men egentligen gick den på ett helt annat sätt. Jag älskar det här avsnittet. Jag älskar alla avsnitt och ‘How I met your mother’. Hur kan min inte älska dem?
Mina tankar blev avbrutna av min mobil som lät igen.
Okay, now I can relax. I’m bored as well, so talking seems like an awsome idea.
Well, right now I’m actually in a car on my way from an interview. It’s really boring. And hot.. What are you doing? :)
Ps, I don’t like texting with smileys but for you I’ll do an exeption.
Pps, the boys say hello.
xx
Jag skulle precis svara då -
Hey Brooklyn! How are you? :) It was fun to see you last night, we need to do it some other time. Btw, Harry’s smiling like a wanker while texting you. Oh shit, he noticed I’m texting you know so gotta go before he hits me.
Love Louis
Jag skrattade högt, vilket gav mig en konstig blick från Justin med jag viftade bara med handen, som att säga ‘det var inget’.
This is for Louis, so don’t read this Harry!!!
Hi to you to Louis! I’m good thanks, how about you? :) It was nice to meet you guys as well, and yeah - I’m totally on! Awh well, don’t tell him but I’m kinda smiling as well... xo
Okay, you can give the phone back to Harry now Louis ;)
That’s so cool! What show were you doing an interview for? And for me, I’m sitting with my brother, watching How I met your mother. It’s like my favorite show ever!! It’s sooooo good.
I just realized I didn’t even ask you how you are, so I’ll do it now:
How are you Harry? :)
Awh, making an exeption for me - you’re too cute! :)
Tell the boys I said hi aswell.
xx
I’m good, thank you. Awh, you guys are too cute! But, I really can’t answer anymore texts cause Mr. Grumpy here won’t let me :( So, bye Brooklyn, don’t forget me. - L
God, he’s so annoying... And I can’t remember actually... Even thought we did it like fifithteen minutes ago. I blame the fact that it’s morning.
I love How I met your mother. It’s really funny, yeah!
And I’m good, thank you very much Brooklyn. How are you? (You’re good, cause you answerd that on Louis’ text but I’ll ask you anyway to not be rude.)
Just wondering, what are you doing today? :)
Ps, still don’t like doing smileys... The make me feel uncomfortable.
xx
Sms:et fick mig att le, och jag kom på att jag borde lägga in honom i mina kontaker, vilket jag gjorde och döpte honom till Haz. Jag kunde inte undgå att tänka hur jag och Harry sms:ade varandra som jag smsar med mina kompisar.
Awh, bye Louis :(
Hahah, you’re so weird Harry. And hey, you weren’t supposed to read my text to Louis! So, now I actually feel a little hurt cause you did that.. :( But I’m still happy tho ;)
Uhm, nothing I think? Were just planning on chillin’ and watching tv probably. Why? And, what are you doing? :)
Ps, I’m gonna keep texting you smileys, you don’t have too tho :)
xx
Knappt 30 sekunder senare hade jag ett svar. Wow, killen var snabbt!
Okay, sorry... Awh, don’t be sad babe, I’m here ;) (Well, not really but you know..)
I’m not doing anything either, and I was, uhm... Wondering if you wanted to hang out or something? I mean, just if you want to.
Ps, thank God!
xx
Att säga att jag var chockade skulle definitivt vara att underdriva! Harry Styles vill träffa mig? Han vill göra något med mig? Visst, när jag gav honom mitt nummer hade jag hoppats på något sånt här - men att det faktiskt skulle hända... Det hade jag faktiskt aldrig trott.
Nah, it’s all good now. I’m happy again! :D
And yeah, I’d love to do something... :)
xx
Great! Uhm, well for obvious reasons it wouldn’t maybe be the best to go out in public and do something, sadly. But, we could hang out at someone’s place? :)
xx
Yeah, I understand. That’s awsome! What do you think is best? I mean, you’re more than welcome to come here but.. With all fans and papz, what do you think is the best?
Ps, you wrote a smiley?!
xx
Coming to you would probably be a good idea. It’s easier, I think. Otherwise it’d first of all be hard for you to get into the hotel and secondly we’d probably get disturbed all the time. So, I’ll come to you? If that’s okay.
Ps, I felt happy and it felt right, but weird...
xx
Yeah, it’s totally okay. It’s just me and my brother home, so we won’t disturb anyone/get disturbed by anyone :)
xx
It’s a date then(not litterally but...)! I’ll probably be there in an hour or so. We’re not home yet and then I gotta get outta here so, yeah an hour :)
xx
Good, I’ll see you in a hour then Styles ;)
xx
Över 200ord än en gång - dock är väl mer än texten sms? XD Hoppas det inte gör något, jag liksom fasnade i texten och kunde inte sluta..
Hjälp.
3 - "And lastly, have fun!"
Previously:
-
”Brooklyn! Vill du följa med mig på One Direction konserten ikväll? Jag vet att du inte tycker om dom såååmycket men eftersom du älskar mig kan du följa med. För asså, jag skulle gå med Sarah men hon fick utegångsförbud av hennes föräldrar för dom hade kommit på henne att hon hade en pojkvän och som du vet är dom typ as religiösa och nu får hon inte gå och jag vet inte vem jag annars ska gå med, för jag vill inte gå själv för jag har ju Meet & Greet och det skulle vara såååå pinsamt att gå själv, okej det kanske inte är så coolt att gå med sin syster heller men asså du är ju snygg och du ser inte särskillt mycket äldre ut en mig och det skulle verkligen vara det bästa du någonsin gjort för mig. Snällaaaaaa?” Jag stirrade med stora ögon på henne. Andades hon ens under hela den där... vad det nu var. One Direction. Konsert. Meet & Greet. Det lär inte fel. Verkligen inte fel. Okej, kanske inte var jag den största ‘directionern’ men dom var ju bra, det går inte att neka. Otroliga röster. Otroligt snygga. Jag log mot Miranda.
”Visst, jag följer med.”
Just nu satt vi i ett vitt rum med nästan ingenting annat än en soffa och några bilder på One Direction i. Två säkerhets vakter stod också vid dörren som ledde in till, där jag antar, att vi skulle få träffa de fem killarna. Vi var tydligen sist in, och det var just nu två tjejer inne, och det satt två tjejer här ute med oss - Demi och Holly.
De var båda i Mirandas ålder, 14 och 15. Demi hade svart hår, bruna ögon och liknade läskigt/ironiskt nog Demi Lovato, som hon såg ut runt 2009-2010, väldigt mycket. Holly hade blondt hår med blå dip dye och grön/bruna ögon, rätt smal och väldigt lång. Båda var otroligt vackra, så jag antog att de skulle vara populära hos killarna. De verkade som snälla tjejer, vi hade inte pratat så himla mycket då dem nog var nervösa och halvt i chock att dom skulle träffa One Direction. Samma med Miranda. Dock hade Millie(jag kallade henne det ibland för att när hon var lite kunde hon inte utala Mirandra, så det blev Millie) nämnt att Niall nog definitivt skulle gilla Demi, efter som hon hette då Demi - som Demi Lovato.
”Demi Cortez and Holly Smith?” sa en av man som nyss kommit ut ur rummet där killarna var. Demi och Holly hoppade snabbt upp på fötter och nickade. Han log ett varmt leende. ”You’re up. Follow me.” Han gesikulerade med handen att de skulle följa med honom in genom dörren och de vände sig snabbt mot oss och vinkade innan de halv-sprang in. Dörren slogs igen och nu var det bara jag och Miranda samt de två vakterna kvar.
”Nervös?” flinade jag åt Millie som satt och bet på sin nagel, samt bokstavligen skakade. Hon nickade ivrigt med huvudet. Jag log varmt och la en hand på hennes lår, vilket fick henne att vända blicken från bilden på dem till mig. ”Varför är du nervös baby?”
”Det är One Direction! Vad tror du? Tänk om dom inte gillar mig? Tänk om dom tycker jag är jobbig? Ful? Irriterande? Tänk om dom hatar mig?!” nästan skrek hon förskräckt.
”Dom kommer inte hata dig Millie. Okej? Man kan inte hata dig. Och om dom skulle göra det, så är dom idioter. Och hur fan kan dom tycka du är ful?! Har du sett dig själv? Victoria Secret nästa!” Hon log lite blygt och tittade ner i sitt knä. ”Jag lovar, dom kommer älska dig och det kommer vara dom bästa fem, eller hur länge man nu är där inne, minuter i ditt liv.” Hon mumlade ett ‘tack’ innan hon kramade om mig hårt, men släppte snabbt och ställde sig upp.
”Hur ser jag ut?” Jag granskade hennes kropp. Hon hade ett par beiga, platforms på fötterna, en mint blå högmidjad kjol och ett vitt, spets, polo linne och till det en brun axel väska. Hennes bruna hår var plattat och hennes läppar var lätt rosa, och jag hade sminkat hennes ögon lätt med maskara och olika nysanser av brunt.
”Smoking.” Hon bet sig i läppen för att hålla tillbaka ett leende. I nästan samma sekund som hon satt sig ner ställde jag mig upp. ”Och jag då?”
Jag hade på mig ett par beiga wedges, ett par hödmidjade, blommiga shorts, en vit, stickad magtröja och över det en vit lång cardigan. Till det hade jag flera ringar, armband och halsband samt några guldiga diskreta örhängen. Mitt bruna hår var lätt vågat, och mina läppar var nude färgade och jag hade bara lite maskara samt eyeliner på mina ögonlock - för en casual look. Hon log stort och gjorde tummen upp.
”Dom kommer dreggla över dig.” Jag skrattade och slog till henne på armen.
”Euw.” Hon skrattade med mig men vi blev snart avbrutna av att dörren öppnades och killen som hämtade Demi och Holly kikade ut med ett leende. Han var rätt snygg. Mörkt, rufsigt hår, blåa ögon, lätt solbränd och ett jätte gulligt leende, samt en muskulös kropp, och tatueringar som man såg under hand t-shirt. Om det är något jag är svag för, är det tatueringar. Jag bet mig i läppen. Släpp det Brooklyn, han är för gammal.
”Miranda and Brooklyn I’m guessing?” Vi båda nickade och en en gång gestikulerade han med handen att vi skulle följa med honom genom dörren - vilket vi såklart gjorde.
”So, my name’s Nick. And I just gotta ask, who’s who?” frågade han då vi gått igenom dörren och gick just nu igenom en lång korridor med en svart dörr i slutet. Jag vände mig mot Miranda för att se om hon ville svara, men jag såg direkt att hon inte var i läge för det nu - så jag svarade.
”I’m Brooklyn, and this is Miranda.”
”Your sisters right?” Jag nickade och mötte hans leende. Vi gick under tystnad i några sekunder innan vi kom fram till dörren och Nick vände sig nu mot oss. ”So, some things you need to know before you meet them. Number one, when you get in there, try not to scream or freak out to much. They’re normal lads, and they don’t really like people people to scream in their faces. Who does really? Second, you’ll get ten minutes with them, where you can do whatever you want with them. If they want it too, ofcourse. Three, you’ll get five pictures with them. One you’ll get for free, and the rest you can buy for 5 dollars each or 12 dollars all together. And lastly, have fun.” Han log ett stort vitt leende. Jag tittade på Miranda, som drog en hand genom håret samtidigt som hon bet sig så hårt i läppen så det såg ut som om den skulel gå sönder. Jag kunde inte hjälpa att le, tänk hur hon kommer vara när vi väl träffar dem. Nick öppnade sakta dörren, och även fast det ända man kunde se var en vägg, tog Miranda ett hårt tag om min hand och jag hörde hur hennes andning snabbades upp. Nick nickade med huvudet in mot rummet och jag började gå, med Miranda nästan gömandes bakom mig. Varför vet jag inte. Cirka fem steg senare stod jag framför dem fem, löjligt snygga, killarna flera tusen tjejer kommit hit för att träffa. Miranda stod nu brevid mig, men hade fortfarande ett järngrepp om min hand.
Jag insåg att jag stirrat på Harry allderles för länge så snabbt riktade jag blicken på Miranda, som såg ut som hon hade sett ett spöke - på ett bra sett, och hade världens leende på läpparna. Det gjorde mig otroligt glad, så snart hade jag ett lika stort leende på läpparna. Jag harklade mig lätt innan jag pratade.
”Hey! I’m Brooklyn, and this is my sister Miranda.” Vi alla tittade på Mirandra, som rodnade något så in i... ”Who’s in some sort of trance I think... Don’t worry, she’ll snap out of it soon.” fnittrade jag och de alla skrattade lätt.
”So where are you guys from? Here in Miami or?” log Zayn med sin djupa, bradford accent som gav mig gåshud över hela kroppen - så jävla sexigt. Jag skulle svara då jag blev avbruten av Mirandas röst, och jag log.
”We’re actually from Sweden. Or, we lived there ‘til I was three, so I don’t really remember that much cause you know, you don’t remember stuff from when your three. But Brook was six when we moved to Miami so I guess she remembers stufff from Sweden, but anyways. So we live here in Miami, but as I said we were like born in Sweden and we actually go there every year, for Christmas and it’s soooo cold! Not that I need to tell you guys, I mean you’ve been to Sweden when it’s winter plus I don’t think England and Ireland is specially hot when it’s winter. Or maybe... Yeah, so we’re from Sweden but we live here so I guess we’re from here?” De tittade alla storögt på Miranda, innan de började skratta och jag kunde inte göra annat än att stämma in. Gud, dessa killar lär ha skavsår i öronen när vi går härifrån.
***
Cirka en kvart senare gick vi ut ur rummet. Jag har nog aldrig sett Miranda gladare. Hennes leende var som fastklistrat på hennes läppar och jag hade en känsla av att hon skulle somna med ett minst lika stort leende på läpparna. Det hade gått otroligt bra. De var verkligen perfekta. De är verkligen som vilka andra killar i världen. Flörtiga. Roliga. Snälla. Förrutom det faktum att de är ser ut som vandrande dockor för de är så snygga, men...
Vi hade haft jätte kul! Vi skrattade, och pratade, och tog bilder, och skrattade lite till! Bilderna hade vi såklart köpt alla. Den första var bara vanlig, vi log och dem log. På den andra gjorde vi alla löjliga miner, och på den tredje körde vi ”instagram posen” aka, duckface och peace tecknet. På den fjärde pussade Nilall Liam på kinden, Miranda Niall på kinden, Zayn pussade Niall på kinden, Harry pussade Zayn på kinden, jag pussade Harry på kinden och Louis pussade mig på kinden. Så vi stod liksom på rad och alla pussade varan på kinden - den var otroligt roligt att ta! Och på den sista gjorde vi en pyramid med Zayn, Louis, Niall längst ner, på nästa rad var Harry och Liam och längst upp satt jag med Miranda sittandes på min rygg. Den bilden tog ett bra tag att ta, då vi inte kunde räkna ut hur vi alla skulle få plats i pyramiden - då det vanligtvis bara är fem personer eller tio(eller mer) och vi var sex. Sen kom Niall på idén att Miranda satt på min rygg, och tada - problemet löst!
Så, det var en väldigt lyckad Meet & Greet - inte för att jag tror att det finns folk som går därifrån olyckliga? Juste, en till sak hände... Harry bad om mitt nummer. Japp... Harry Styles bad om mitt mobil nummer och använde ursäkten ”Maybe you could show us around someday?” och såklart gav jag honom mitt nummer. Vem hade jag varit om jag inte gjort det?! Dock tvivlar jag på att han faktiskt ringer. I mean, han är Harry Styles - världskänd tonåring och jag är... well, me. Jaja, vi får väl se?
”Så, redo att kolla på konserten?” frågade jag Miranda, som än en gång var i lite chockstånd. Hon nickade ivrig och vi började gå mot arenan.
Harry’s pov.
Brooklyn was.. wow. She was breathtaking. An angel. And she wasn’t just gorgeous, she was really funny, and nice and seemed like an awsome person to hang out with. So, I just had to have her number. Which I got.
”Hey Brooklyn?” I asked her, and she turned around, her beautiful smile on her lips.
”Yeah?” The way her lips moved... I wanted to kiss her. I needed to kiss her. But, for obvious reasons I couldn’t. C’mon Harry, keep it together!
”I was wondering if maybe... uhm, if I maybe could have your number?” She looked at me chocked. Shit! You’ve fucked it up now Styles! ”I mean, if you want to? Maybe you could show us around some day? We’re in Miami for almost seven more days.” Please Lord, let her say yes. She bit her lips, and I almost lost it, before speaking:
”Sure.” I couldn’t help the big smile that spread over my lips as I fished up a paper and pen from my back pocket. She quickly scribbled her number down before she handed the paper back with a smile. God, that smile! I glanced down at the paper:
045990721 - you better call me Styles, I don’t give my number to everyone. xo Brooklyn.
An even bigger smile made it’s way on my face and I knew in that moment... This girl is something special. And I have to have her.
Över 2000 ord.. Wow! Det är nog det längsta kapitlet jag skrivit?
I alla fall, blev faktiskt rätt nöjd över detta kapitlet! :D Dock har jag (tyvärr) ingen anning om hur en M&G går till, men i min värld går den till så här - hahah! ;)
Lite Harry pov där i slutet? Vad tyckte ni? Kommentera snälla!
Btw, jag har en annan blogg där jag kommer publicera lite saker jag skrivit - one shots(korta noveller) och sånt, med och utan killarna i dem. Så kolla gärna in den om ni orkar: forgetforever.blogg.se :)
