”Okay so,” hon satte sig i skräddarposition innan hon fortsatte. ”You don’t wanna get feeling for Harry right? Since he’s famous and all that and you don’t think it’s gonna work right?” Jag nickade. ”Okay so, we’ve got our... ’hobby’.” Både jag och Kendra nickade, men jag förstod inte vad Harry had att göra med det faktum att vi stjäl. ”And since Harry’s famous he knows other famous people, yeah? Yeah, so if you pretend to date Harry - like, he thinks you’re dating when in fact you don’t like him in that way, and then like after a while or so, he’ll probably start introducing you to his celebrity friends and take you to award shows and after partys thrown by celebritys.”

”Yeah?” jag och Kendra log finurligt nu när vi förstått vad Serena’s idé var. 

”And then you can like... steal famous people’s clothes. I mean, I doubt they’re gonna miss them.” 

”That’s a really good idea S, I’m impressed.” 

”Me too, but how am I supposed to not get feelings for Harry Styles?” 

Det var faktiskt en bra idé. En jäkligt bra idé. 

Väl nere i vardagsrummet var det tomt, så jag antog att Justin också var på någon fest och Miranda sov antagligen över hos någon kompis. 

Hissen ner gick snabbt, och på väg ut genom lobbyn vinkade jag till Ken, hotell chefen. Utanför så stod Serena, iklädd en kort, svart spets klänning och svarta pep toe skor. Kendra var klädd i en vit, också kort, v-ringad klänning och ett par röda klackar. 

Båda såg otroligt snygga ut.

”Hey sexy ladies!” flinade jag, och deras blickar vändes mot mig. 

”Hello foxy!” blinkade Kendra och vi alla tre skrattade som vi hoppade in i taxin. Kendra berättade för chauförren vart vi skulle och snart började bilen rulla. 

”Are y’all ready to get shit faced?” sa Serena med ett stort leende på läpparna. Åh ja...

On the bottom, on the top, baby lemme flip you up. You can be my soda pop, Coca Cola sip is up. Whip cream, whip it up, strip on, zip it up. I could be your chip, you my dip lemme dip you up. You make my world, you make my world go ‘round. You turn me up, you turn me upside down. You make my world, you make my world go round’. You get me off, you get me off the ground. You pick me up when I fall down.

 

Kendra flinade glatt åt mig innan vi båda gav ifrån oss ett skrik av glädje och hällde i oss vad det nu var i det små shot glasen vid båda höll i. När jag fått ner den starka vätskan tippade jag hakan mot taket, och lät musiken ta över min kropp. Mina höfter rörde sig fram och tillbaka i takt till will.i.am ft. Miley Cyrus låten och ett stort leende formades på mina läppar. Mitt huvud tippade fram igen och jag såg att Kendra gått ut och stod nu vid polen med Audrey.  

Serena hade gått hem för ett tag sen med någon muskulös, brunhårig kille - hennes typ. 

Jag ställde ner shot glasset på bordet som jag otroligt nog stor och dansade på, och lät än en gång musiken ta över min kropp. Blurred Lines, min favorit låt, spelades nu och jag log igen innan jag började dansa. 

Ett par stora händer placerade plötsligt på mina höfter, och en hård kropp trycktes tight mot mig. Vid det här laget var jag för full för att bry mig, så jag fortsatte att dansa - upptryckt mot främlingen.

”Aren’t you even gonna look who it is?” viskade den hesa rösten bakifrån mig, skapade gåshud på min nacke. Jag behövde inte vända mig om för att veta vem det var.

”What are you doing here?”

”Can’t I be here?” hans läppar nuddade försiktigt min hals, jag flämtade till innan jag tog ett djupt andetag och samlade mig själv igen.

”You shouldn’t be here. And especially not with me.”

”Awh, why?”

”I’m mad at you.” 

”No you’re not, babe.” Än en gång kysste han mig lätt på halsen, fortsatte uppåt mot min käke. Jag svalde hårt.

”Yes I am.” Han var tyst, men hans läppar fortsatte att lämna brännande spår på min hud. Hans hand smekte lätt min höft, och av instinkt drog jag min runt hans nacke, tog lätt tag i hans lena hår och smekte honom lätt i hårbotten. 

”Come home with me.” Jag skakade på huvudet. Hans läppar hade bytt sida, och kysste nu upp för högra sidan av min hals. Mina höfter rörde sig fortfarande, upptryckte mot hans framsida. 

”No.” andades jag ut.

”Come home with me.” Innan jag märkt vad som hände, var hans läppar hårt tryckta mot mina. De smälte ihop som en. Han bet mig försiktigt i läppen, men jag nekade honom. Jag kände hur han blev mer, och mer irriterad på mig och ett stort flin spred sig över mina läppar. ”You know you want to.” Hans läppar var bara millimeter ifrån mina egna, han retade mig tills jag skulle säga ja. ”Come..” började han, och kysste mig. ”Home.” Kyss. ”With.” Kyss. ”Me...” Kyss.

Utan att tänka, nickade jag och snart var vi båda på väg ut från festen.

 

-

 

Trött gnuggade jag mig i ögat. Jag hade nu legat vaken i cirka tio minuter, men inte orkat öppna ögonen pga det konstanta bankandet innanför min skalle. 

Om det var av all alkohol jag drack igår, eller om det var det faktum att jag legat med Zac, höll jag fortfarande på klura ut. Att jag legat med Zac, var otroligt dumt. Men helt ärligt, ångrade jag inte det. Det var ju inte första gången. Och jag kan ju inte påstå att det var dåligt heller. Det var bara... förrvirrande. 

Gillade jag Zac? Var jag arg på Zac? Hade jag förlåtit Zac? Hur blir det mellan mig och Harry nu? Finns det något mig och Harry? Gillade jag Harry?

Allt vara bara för mycket. Och definitivt klockan halv tio på morgonen med en bakfylla. 

”Zac.” Min röst kom ut som en viskning, så jag är säker på att han inte hörde. ”Zac.” Denna gång lite högre, och jag tror han rörde lite på handen, men inget mer än det så jag körde den mer drasitska metoden. Jag sträckte ut båda mina arma över mig, väntade på knacket och drämde till Zac på bröstet med min vänsta arm. ”Zac!” 

”What?” mumlade han trött, vände på sig och la kudden över huvudet. Jag suckade innan jag satte mig upp i sängen och drog av honom täcket, som knappt täckte hans boxerklädda rumpa, samt drog bort kudden han hade i ett järn grepp. 

Efter mycket om och men, fick jag äntligen loss den och Zac vände sig motvilligt om och mötte min blick. Han höjde på ögonbrynen.
”What do you want?” Jag log stort.

 

”Can you make me breakfast?” Han tittade roat på mig samt skrattade lite.

”You went through all that hard work, to ask me to make you breakfast?” Jag nickade stolt.

”You know, usually, whenever I’ve banged a girl I just ask them to leave?” 

”I don’t care. I want breakfast.” Han himlade roat med ögonen innan han muttrade ett ‘fine’ och klev upp ur sängen ut ur rummet och ner till hans kök. Utan att orka sträcka mig och titta, kände jag blindt runt på nattduksbordet brevid sängen tills jag fann min mobil. 

2 nya sms.

 

I cant finnd you where are yuo?? Xo K

 

Im leaving wiith Brad, see u later booo XO K 

 

Jag skrattade lätt åt Kendra’s ‘drunken texting’ innan jag svarade med:

 

Went home with Zac, talk 2 u later. Xo B

 

Jag la ifrån mig mobilen på nattduks bordet igen, och då jag ställde mig upp märkte jag att jag bara hade på mig mina rosa spets trosor. Jag drog snabbt handen över min överdel och började leta efter någonting jag kunde dra på mig. Något stort, vitt fångade min blick - en av Zac’s tröjor, perfekt. Jag drog på mig den innan jag slarvigt drog upp mitt hår i en toffs på väg in i Zac’s badrum där jag tvättade av mig gårdagens smink samt sköljde ansiktet. 

Tyst tassade jag ut ur badrummet, tog min mobil och gick tyst ner för trappan där jag möttes av Zac stående vid spisen i bara boxers. 

”Put on a shirt maybe? Or pants?” mumlade jag och hoppade upp på köksön så jag satt mot Zac - hans rygg åt mitt håll. Han vände sig om, och efter att ha granskat min kropp spred sig ett leende över hans läppar. 

”You’re wearing my shirt.” Jag himlade med ögonen.

”Don’t you have other shirts.” 

”But I like that one.”

”Well, I do too so you’re no getting it.” Han skrattade och vände sig tillbaka till spisen, jag passade på att sno några klunkar av vattnet som stod brevid mig. Om det var Zacs’, eller om han ställt fram det till mig visste jag inte. Och helt ärligt brydde jag mig inte heller. 

Jag ställde tillbaka glasset innan jag drog up mina ben på bänken och tyst observerade när Zac lagade mat.

 

-

 

Handuken damp i golvet och snabbt drog jag på mig ett par vita underkläder samt ett par mjukisbyxor och ett linne. Jag drog en borse genom mitt långa mörka hår, och nästan på sekunden så plingade det till, hissen. 

Halvvägs ner för trappan hörde jag Serena och Kendra’s ljusa stämmor skratta och kakla som alltid. Väl nere vändes båda blickar mot mig, och vi alla tre log.

”Hi!” Vi omfamnade varandra i en kram, och kramades i ett bra tag innan vi fnittrade släppte taget. Vi uppförde oss som om vi inte sett varandra på år och dar, när vi egentligen sågs igår kväll. 

Pratandes som aldrig förr gick vi tillsammans upp till mitt rum, där vi alla slängde oss på min säng. Vi pratade ett tag om allt möjligt, vad som hände mellan mig och Zac, killen Serena gick hem med, vilka horiga kläder Audrey hade på sig igårkväll - normalt tjej snack liksom. Efter ett tag bestämde vi oss för att titta på film, och valde denna gång Crossroads, alla vårs favorit. 

 

-

 

Jag stoppade handen i chips påsen och tog upp en näve innan jag sakta började äta chipsen en och en. Sourcream and onion chips, finns det något bättre?

”I have an idea!” utbrast Serena plötsligt. Med munnen full av chips tittade jag upp mot henne, samma med Kendra.

”What kind of an idea?” fick jag ut genom alla chips.

”Okay so,” hon satte sig i skräddarposition innan hon fortsatte. ”You don’t wanna get feeling for Harry right? Since he’s famous and all that and you don’t think it’s gonna work right?” Jag nickade. ”Okay so, we’ve got our... ’hobby’.” Både jag och Kendra nickade, men jag förstod inte vad Harry had att göra med det faktum att vi stjäl. ”And since Harry’s famous he knows other famous people, yeah? Yeah, so if you pretend to date Harry - like, he thinks you’re dating when in fact you don’t like him in that way, and then like after a while or so, he’ll probably start introducing you to his celebrity friends and take you to award shows and after partys thrown by celebritys.”

”Yeah?” jag och Kendra log finurligt nu när vi förstått vad Serena’s idé var. 

”And then you can like... steal famous people’s clothes. I mean, I doubt they’re gonna miss them.” 

”That’s a really good idea S, I’m impressed.” 

”Me too, but how am I supposed to not get feelings for Harry Styles?” 

 

 "Just hook up with other guys."

 

”Just hook up with other guys, and shit. Don’t tie yourself down to him, atleast not as long as you’re not public. He’ll never know, and you won’t get feelings for him.”

Det var faktiskt en bra idé. En jäkligt bra idé. 

---

Har typ inga besökare längre? Ledsen om novellen suger, och jag vet att uppdateringen gör detsamma... Jag är verkligen jätte ledsen. Tror jag ska ta en paus...

 

”Harry..” she started, and wettend her lips. ”It’s not what you think.”

”I’m not thinking anything.” I said causally, and crosing my arms as well. She sighed and her hand went through her hair. 

”You do. You look pissed.” She was right. If it was for the fact that she didn’t tell me she had a boyfriend, or the fact that she had a boyfriend - I wasn’t sure of. ”Trust me. It’s not what you think.” 

”And what am I thinking?”

”That he’s my boyfriend. He’s not. We’ve been friends for -”

”Forever.” The dude cut her off. ”And she’s telling the truth. We’re nothing more than friends. Sure, we’ve made out a couple of times. And yes I think we hoped into bed once, but I mean we were both drunk and I can’t really remember. What about you Brook?” That’s it. This dude it dead.

Fan! Fan! Fan! Fan!! Var Zac tvungen att säga det där? Komma och förstöra allt?! 

Jag må inte känna Harry speciellt bra, men jag kunde se att han var arg. Rasande. Och eftersom jag inte känner Harry bra, så har jag ingen aning om hur han blir när han blir arg. Visst, han verkar som en lugn kille - men det kan snabbt ändras. Därför bestämde jag mig för att få ut Zac, så fort som möjligt. 

Lite halft nervös ställde jag mig framför Zac, med ryggen mot Harry, och tog tag i hans arm. 

”I think you should go Zac. I’ll text you.” Efter någon sekund bröt han sin blick från Harry, och den landade på mig istället. Han flinade. Han tyckte om det här. Den idioten...

”Why? I just got here. C’mon, let’s do something fun. How abo -”

”She told you to leave, so leave.” Harry’s röst var så hård att jag fick gåshud. Jag svalde klumpen i halsen, och skulle precis bryta in när Zac öppnade munnen. 

”What are you gonna do about it, boyband?” Jag ville inte ens tänka på vad Harry skulle göra så snabbt ingrep jag. 

”Zac, just fucking leave right now or I swear to God I’ll never talk to you again!” Mitt utbrott förvånade nog båda, men Zac gav sig. 

”Fine.” mumlade han nonchalant och stoppade händerna i fickorna. Han gick sakta, baklänges mot hissen, studerade Harry från top till tå. Idiot. Innan han gick in i hissen vände han sig mot oss med ett flin. ”Bye bye, Brook.” Han steg in i hissen och jag himlade med ögonen.

Han kan vara en sån jävla idiot ibland. Men, jag vet att jag komma förlåta honom, och vi komma gå tillbaka till lika bra vänner som alltid. Vi är verkligen så tighta, vi kan aldrig vara arga på varandra i längre än ett par dar. Det har nog aldrig hänt.

Det var inte förens jag hörde Justin’s irriterande skratt som jag kom ihåg situationen. För en stud önskade jag att jag kunde sjunka genom golvet och bara slippa allt det här. Men så funkar det inte. 

Utan att ens titta åt Harry’s håll, vände jag mig mot Justin och Cody. Som såg ut att inte ha märkt vad som pågick.

”Kan ni typ gå?” frågade jag dem, mer Justin än Cody. Han vände sig mot mig med rynkade ögonbryn och skakade på huvudet. Jag suckade. ”Snälla? Bara en liten stund.” Bad jag honom. Jag antog att han förstod hur desperat jag var, för han slog till Cody på armen för att få hans uppmärksamhet, och de gick sen ut ur rummet. Dock skulle det inte förvåna mig om dom bara gick precis ut, och lyssnade på resten av vårat samtal. 

Jag vände mig mot Harry, men höll blicken i golvet. Jag ville inte möta hans blick. Av någon anledning skämdes jag. Över det Zac sagt. Över det faktum att jag antagligen lät som en hora i Harry’s öron. Att jag låg med vem som helst. Vilket i och för sig, var lite sant - men det var inget jag ville att Harry skulle veta. Att han skulle ha den bilden av mig. 

I någon minut stod vi bara där tysta. Jag tittade ner på mina fötter, och Harry gjorde... ja, eftersom jag tittade ner så vet jag inte vad Harry gjorde. 

”Are you mad?” nästan viskade jag ynkligt ut. Inget svar. Jag suckade och fortsatte studera min fot åkte fram och tillbaka över den mjuka mattan. När jag tänker efter, så har Harry absolut ingen anledning att vara arg på mig. Om han är arg på Zac, kunde jag ärligt talat inte bry mig mindre om. Men han har ingen som helst anledning att vara arg på mig. Vi är vänner, knappt det, inget mer. Vad gör det honom om jag och Zac skulle vara tillsammans? Inget. Vad gör det honom om jag och Zac pratar? Inget. 

Bara sådär förändrades mitt humör från nervös och generad, till ilska.

”You have no reason to mad at me you know?” Nu tittade jag upp, och såg Harry som stod med sina händer i fickorna och hans blick låg på något bakom mig. Om någon skulle se oss från sidan, skulle det nog se ut som om han tittade på mig. Men det gjorde han inte. Han svarade inte den här gången heller, men jag fortsatte. ”Zac and I are just friends. The same as us two.” Han fortsatte vara tyst. ”So you have no reason to be mad at me.” Han stod fortfarande tyst, men hans blick flickade mellan en massa olika saker bakom mig - tills den till sist landade på mig. Det var så intensiv så jag var tvungen att titta bort. Jag blev nästan obekväm under hans gassande blick. 

”I think I should go now.” sa han sakta, hans chesire dialekt ännu mer betonad när han pratade så sakta. 

”Harry -”

”Bye Brooklyn.” Han gick mot hissen snabbt, och eftersom den åker otroligt snabbt kunde han nästan direkt kliva in i den. Hans ögon mötte mina en knapp sekund när han vände sig om, men försvann lika snabbt. 

Det var bara ett ‘hej då’ för nu. Det vet jag. Men på någon sett kändes det som ett hej då för alltid... 

-

”Wait! So, you met Harry Styles during a meet and greet, gave him your number, got a text from him and decided to hang out with him, without telling us?! You’re a bad, bad friend Brooklyn Monroe. You know that?” Serena nickade instämmande till Kendra. Jag himlade med ögonen. 

Efter att Harry gått, bestämde jag mig för att det inte var nån idé att bli ledsen - men tanke på att det antagligen ändå aldrig hade hänt något mellan oss med tanke på att han är Harry Styles. Så, jag bestämde mig för att ringa Kendra och Serena för att se om dem ville göra något. Och det var så vi hamnade på Starbucks precis vid Kendra’s hus. 

”Well, sorr-yyyy. Everything happend so fast. I though I was dreaming if I’m being honest.” halvskrattade jag ut och tog en sked yoghurt. 

”Did you fuck?” Serena’s plötsliga fråga fick både mig och Kendra att gap skratta, och fick en massa blickar från folk omkring, som antagligen tyckte vi var jobbiga. Vad som gjorde det ännu roligare var Serena’s sätt att säga. Hon sa det som om man frågar hur någon mår, eller om man handlade allt man skulle. Det är dock S i ett nötskal. 

”No!” skrattade jag högt och försökte behålla yoghurten jag hade i munnen, i munnen. Serena ryckte på axlarna och smutta på sin is latte 

”So girlies, what are we doing tonight?” Både jag och Serena ryckte oventandes på axlarna. 

”I don’t know... I’m not going to Daniels’ party tho. Zac’s gonna be there and I don’t wanna see him right now.” De båda nickade förstående. 

”How about Audreys? I mean, she’s a bitch, but she throws the best parties ever. Plus, her parents are so rich none of her neighbours would even think of calling the cops cause they’re lawyers would eat them alive.” Jag och Serena gav varandra en blick, och vi båda nickade sedan på huvudena. 

”I’m in.” 

”Me too.”

-

Mina läppar målade jag lätt med beige färg, och så var jag klar. Jag hade på mig en tunn, kort blå klänning med låg u-rigning och ett tunt bälte i midjan. Mitt bruna hår var lätt vågigt, och min smikning bestod(utöver läpparna) av sotade ögon och lite puder. Till det hade jag en svart clutch, och svarta stiletter. 

En vibration hördes genom mitt rum, och jag nästan sprang fram till min mobil

We’re outside. Hurry bitch! Xo - K

Jag log åt sms:et och slängde ner min mobil, samt läppstift och pengar till taxi i min väska och gav mig neråt. Väl nere i vardagsrummet var det tomt, så jag antog att Justin också var på någon fest och Miranda sov antagligen över hos någon kompis. 

Hissen ner gick snabbt, och på väg ut genom lobbyn vinkade jag till Ken, hotell chefen. Utanför så stod Serena, iklädd en kort, svart spets klänning och svarta pep toe skor. Kendra var klädd i en vit, också kort, v-ringad klänning och ett par röda klackar. 

Båda såg otroligt snygga ut.

”Hey sexy ladies!” flinade jag, och deras blickar vändes mot mig. 

”Hello foxy!” blinkade Kendra och vi alla tre skrattade som vi hoppade in i taxin. Kendra berättade för chauförren vart vi skulle och snart började bilen rulla. 

”Are y’all ready to get shit faced?” sa Serena med ett stort leende på läpparna. Åh ja...

”Aren’t you that guy from One Direction?” Jag slog metalt mig själv när de orden lämnade Cody’s mun.

”Yeah, I am.” Log Harry artigt. 

”Wow... Nice job Brook.” 

”Yeah, we gotta go now. Bye.” Hasplade jag snabbt ur mig och innan någon hunnit reagera tog jag tag i Harry’s bicep och drog med mig honom upp för trappan till mitt rum. 

”I’m so sorry about them.” 

”It’s okay, Brooklyn.” log Harry och satte sig på min säng. 

”Brook.” rättade jag och han skrattade. Precis innan jag hann stänga dörren hörde jag hur Justin skrek:

”Don’t forget to use protection kids!” Herre min Gud...

”So, let me see if I’ve got this right: You’ve got three siblings. Justin, Miranda and Jade, but Jade doesn’t live here. Your mom’s name is Katherine and your dad’s is Markus. You moved to Miami when you where six, and you’ve lived here since. Your favorite movies are The Last Song, Clueless, She’s The Man, uh, all the Twilight movies and Step Up, all of them but your favorites are the first and second. The Vampire Diaries and How I met your mother are your favorite tv-shows. Favorite food is tacos, as well as chicken and cous-cous. Pink and beige are your favorite colors.” Jag log imponerat mot Harry. 

”Wow Styles, I’m impressed.” 

”Well, I am a good listener.” han blinkade med ögat och jag skrattade och föll ner i sängen. Den senaste timmen har vi suttit på min säng och pratat om allt mellan himmel och jord. Våra favoriter, random fakta, vår uppväxt - det mesta liksom. Så klart inte allt, vi känner ju knappt varan. Dock lite bättre nu då. De senaste minuterna hade vi sagt det vi kommer ihåg om varandra. Harry föll ner brevid mig, och vi låg båda och tittade upp i taket. Efter några minuters trevlig tystnad plingade min mobil till och motvilligt sträckte jag på mig och tog den från sängbordet. Jag drog den gröna sms symbolen över skärmen och ett sms från Kendra poppade upp. 

Babe! Wanna do smt? Maybe go shopping, I need a new bag... Text me! Xo - K

Snabbt knappade jag in ett svar, och jag kände hur Harry observerade mig.

Hey boo! I’ve got company, sorry. I’ll explain later. Xo - B

”What should we do?” mumlade jag och släppte ner min mobil på golvet. 

”I don’t know, you’re the one who lives here you know?” skrattade Harry, vilket fick hela sängen att guppa och jag började också lätt skratta. 

”We could....” började jag, men ingenting ploppade upp. Vi kunde inte gå ut, med tanke på att One Direction fans finns överallt, åtminstånde folk som känner igen Harry, och då skulle alla dra förhastade slutsater om oss. Vilket var det sista jag ville. Och jag tvivlar på att Harry skulle vilja det heller. ”Maybe..” jag kliade mig på huvudet. ”I’ve got nothing.” sa jag tillslut uppgivet med en suck. Harry log och skulle precis säga någonting då min mobil pep till, igen. Suckades tog jag upp den från golvet, gjorde samma rutin igen och som förrut poppade ett sms från Kendra upp.

Ohh, Zac? ;) I heard he told Dan he reallyyyy liked you... Use protection. Xo - K

Förvirrat stirrade jag på sms:et. Gillade Zac mig? Liksom, gilla gilla mig? Visst, vi har alltid flörtat, och ibland kyssts, men det var allt det var, ingenting mer än flörtande. Visst, Zac var en av de snyggaste killarna jag någonsin lagt ögon på, men vi hade vart vänner i sex år. Vi vet allt om varandra. Och ja, jag menar verkligen allt. Så, det skulle kännas otroligt konstigt att dejta någon som vet exakt allt om dig. Från din bh storlek till vem du förlorade oskulden till och vad du skulle göra om Channing Tatum någonsin frågade dig om du ville ligga(ja, vi hade faktiskt den konversationen, dock fick Zac svara om det var Megan Fox). Hoppas Kendra bara skojade.

”Brooklyn?” Jag bokstavligen hoppade till av Harry’s röst, och Harry’s skratt klingade i mina öron. Även fast jag var vettskrämd kunde jag inte undgå att le. Harry’s skratt var verkligen något speciellt.

”Sorry... I do that a lot.” Jag log ursäktandes och Harry besvarade mitt leende. Under någon minut låg vi bara i tystnad och tittade in i varandras ögon, tills ett flin spred sig på Harry’s läppar. 

”Are you gonna answer your text?” Jag mumlade ett halvt generat ”yeah, uhm, yeah..” innan jag svarade Kendra.

No, it’s not Zac. I can’t tell you who it is just yet but I will soon. I promise. Don’t hate me. Xo - B

Varken Kendra eller Serena visste om att jag ‘kände’ Harry, eller att han fick mitt nummer, eller att jag ens gick på en One Direction konsert nu när jag tänker på det... Men det är bäst att inte berätta för någon. Jag vet ju inte vad Harry tycker. Om han tycker att vi ska hålla tyst att vi känner varandra, eftersom folk är väldigt duktiga på att dra slutsatser när dom inte ens vet hälften, eller om han tyckte det var okej om jag berättade för mina bästa vänner. Jag menar, vi brukar aldrig hålla någonting hemligt från varandra. Och det skulle inte känns allt för bra börja nu. 

”Hey Harry...?” Han slet blicken från min boksamling han tittat på ett tag nu, för att istället möta min blick. Jag satte mig upp, och Harry följde min steg. ”Would it be okay if I told my friends about us? Or, I don’t mean us as in like a couple, I mean us as in friends. Because, they’re my best friend and I tell them everything and I promise they won’t tell a living soul unless I tell them they can and I -”

”Yes Brooklyn, it’s okay.” Harry log mildt och jag tog ett andetag innan jag log tillbaka. Jag måste verkligen lära mig att andas när jag pratar... ”Just, don’t tell anyone you don’t trust a hundred procent. If too many people find out, they’re gonna jump to conclusions and think we’re dating, and our fans are gonna... freak. Like, don’t get me wrong. I love them all and I, and the boys, are so grateful for them. We seriously couldn’t wish for better fans. It’s just that... they’re really protective. Too protective at times. And I don’t want you getting hate for hanging out with me. Because, I do really like to hang out with you. And I don’t want us to stop doing that because people are mean to you.” Ett stort leende hade spridit sig över mina läppar under Harry’s ‘tal’, och jag kunde inte få bort det - om jag så ville. Harry däremot såg lite nervös ut...

”I like to hang out with you as well Harry.” Nu log han stort, och alla spår av nervositet var borta. ”And don’t worry, I’m though.” Jag höll upp armen för Harry, och visade mina ej existerande muskler. ”Hey!” Jag slog till honom på bröstet när han skrattade, även fast jag själv gjorde samma sak. ”I know!” utbrast jag helt plötsligt. Han slutade skratta och tittade förvånat på mig.

”What?”
”I know what we can do.”

”Well, what can we do?” halv skrattade han. Jag ignorarade honom och fortsatte. 

”Well, you said you’ve never seen Clueless, and since it’s one of my favorite movies I obviously have it on DVD. And you’ve missed out on a great movie. So, therefore - we can watch Clueless!” Jag log stolt över min idé, men Harry såg lite skeptisk ut. ”Pleaseee?” försökte jag, och Harry bröt ut i ett leende och nickade ljudlöst. Jag gav ifrån mig ett pip och bokstavligen hoppade upp ur sängen. Clueless är verkligen en otrolig film! Den har några år på ryggen, men det gör ingenting. Alicia Silverstone gör Cher perfekt, och är överlag en otroligt skådespelare. Det är synd att man inte ser henne ofta längre... Men det är jätte kul att se skådisar, som är stora nuförtiden, när dom var yngre. Paul Rudd och Donald Faison t.ex. Brittany Murphy var också en jäkligt bra skådis. Tror inte hon någonsing gjort en dålig roll. Jag gick mot de högar med filmer på golvet, och jag kände Harry’s blickar bränna i min rygg. Jag flinade och fortsatte leta igenom alla filmer. Snabbt vände jag mig om mot Harry och log stort. 

”I found it!” Harry skrattade åt mig då jag skuttade fram till DVD:n. Nästan precis då jag skulle sätta in skivan i spelaren skrek Justin mitt namn. Jag satte i den innan jag  började gå mot dörren. ”I’ll be right back.” Harry gjorde tummen upp och jag log innan jag sprang ut och nerför trapporna. 

”Vad?” Jag drog ut på den sista bokstaven, men då jag tittade upp såg jag. Shit...

Harry’s pov.

Brooklyn was really fun to hang out with. She talked to me like I was just one of her friends, not Harry Styles. That is pretty rare. Extremely rare, actually. Especially if you’ve just met someone. It’s sad, but true. Wherever you go, people treat you like your some sort of God - when actually I’m just a guy, who’s been lucky enough to have my dream come true. But with Brooklyn, I feel like a normal teenage guy. 

On the TV, the menu for Clueless was playing over and over again. The screen was  entirely pink and Clueless was written in ‘diamonds’. I honestly couldn’t stand this anymore. Slowly I got of the couch, streatching my limbs before I walked twoards the door which was half open. I could hear Brooklyn’s voice and a male voice. Her brother maybe. Or that other guy, whom I didn’t catch his name. Slowly I walked down the huge stairs which led to the livingroom. I hoped... 

As I got down, Brooklyn was standing too close to some blonde haired dude with a smirk on his face. Something inside of me broke a little. No Harry. Don’t do this. You can not have feelings for her. For God’s sake, you barely know the girl! You won’t only hurt yourself, but her. You’re leaving Miami in six days, and you’ll probably never see the girl again. Stop. No feeling. No hurt. Nothing! Don’t feel anything!

But I did. And it hurt. Was that her boyfriend? Of course she had a boyfriend. She’s gorgeous, and seems like an amazing person. Why wouldn’t she have a boyfriend? 

”C’mon babe, come to the party tonight it’ll be fun!” The guy said. Babe?!

”I don’t know.. I mean, I got a friend over plus I think I’m gonna hang out with Kendra and Serena tonight.”
”Like Kendra and Serena would mind going to a party?” Brooklyn laughed a little bit.

”That’s true.” The guy took a hold of her shoulders and looked straight into her eyes. Her beautiful, glistening brown eyes... Stop Harry.

”Exactly. So whadda ya say babe?” She looked like she was about to say yes. Before she spotted me. Her eyes widened and her face went pale. Like a little child being caught with their hand in the cookie jar. She stepped away from the guy, and crossed her hands over her chest. The guy looked stunned and he followed her eyes over to me, and his eyes widened for a moment as well before the scanned my body, from head to toe, but I didn’t care. I kept my gaze on Brooklyn.

”Harry..” she started, and wettend her lips. ”It’s not what you think.”

”I’m not thinking anything.” I said causally, and crosing my arms as well. She sighed and her hand went through her hair. 

”You do. You look pissed.” She was right. If it was for the fact that she didn’t tell me she had a boyfriend, or the fact that she had a boyfriend - I wasn’t sure of. ”Trust me. It’s not what you think.” 

”And what am I thinking?”

”That he’s my boyfriend. He’s not. We’ve been friends for -”

”Forever.” The dude cut her off. ”And she’s telling the truth. We’re nothing more than friends. Sure, we’ve made out a couple of times. And yes I think we hoped into bed once, but I mean we were both drunk and I can’t really remember. What about you Brook?” That’s it. This dude it dead.

Previously:

-

It’s a date then(not litterally but...)! I’ll probably be there in an hour or so. We’re not home yet and then I gotta get outta here so, yeah an hour :)

xx

Good, I’ll see you in a hour then Styles ;)

xx

Jag hade nu sprungit runt fyrtio minuter och fixat mig, försökt bestäma vad jag ska ha på mig. Lätt att jag bytt kläder tio gånger. Jag ville se ut som om jag inte hade ansträng mig så mycket, vilket var ironiskt då jag gjort exakt tvärtom. Efter mycket om och men hade jag valt ett par ljusa, högmidjade jeansshorts, en svart, spets bustier med nitar och en massa armband. Simple, but effective. Jag hade snabbt lockat mitt hår, och sminket hade jag hållit minimallt med bara maskara, kajal och conceler, då jag som sagt ville verka som om jag inte anstängt mig. Jag sprang ner för trappan till Justin, som fortfarande satt på soffan - dock nu med Cody, en av hans närmsta vänner. 

”Kan jag ha på mig det här?” båda blickar låg nu på mig där jag stod brevid soffan. 

”Hey Brook!” log Cody och jag log tillbaka.

”Hi!” Jag vände mig mot Justin. ”Nå?” Han inspekterade mig från top till tå och tittade sedan tillbaka på mig med ett leende.

”Du ser bra ut. Men sen när bryr du dig om hur du ser ut för dina kompisar?” Jag ryckte på axlarna och försökte se oberörd ut. Hans leende ändrades från ett snällt, till ett flin. ”Eller är det kanske en kille?” Han höjde upp och ner på ögon brynen och jag himlade med ögonen, även fast han hade rätt. Normalt brukade jag inte tänka så mycket på hur jag ser ut om jag bara ska hänga hemma med Kendra eller Serena. Såklart om det dock kom över någon inte så nära vän, så fixar man ju till sig. Man har ju ett ryckte att behålla. 

”What do you think Cody? How do I look?” Jag snurrade ett varv med ett leende på läpparna och när jag mötte hans blick hade han ett lika dant. 

”You look smoking, babe.” Han blinkade med ena ögat, och jag fnittrade till. Vi höll alltid på så, för att reta Justin och Serena(Cody och Serena är halv-syskon) - dom hatade när vi flörtade. Vilket gjorde det hela miljarder gånger roligare. Ingentligen var det inget speciellt mellan oss, eller det var inget speciellt mellan oss. Bara vänner. Punkt. Justin gjorde kräkljud och vi båda började as garva.

”Stop flirting with my siser bro!”

”What?! She’s hot!”

”She’s my sister!”

”She’s still hot!” skrattade Cody fram och Justin slog till honom på armen, vilket gjorde att jag skrattade ännu hårdare. Det kändes som om jag skulle spricka om jag inte slutade. Så sakta, men säkert försökte jag sluta skratta och tog djupa andetag. Till slut hade jag lugnat ner mig, vilket var tur för i just den sekunden fick jag ett sms: 

 

Jag skrattade tyst för mig själv åt våran konveration och gick mot hissen, och såg att den var på sjunde våningen, alltså tretton våningar kvar. Suckades tog jag upp min mobil och klickade mig in på Instagram, där jag såg att Harry följt mig - hur han hittat mig har jag ingen aning om, men leendes så klickade jag mig in på Harry’s profil och följde honom, samt gillade hans senaste bild. Jag hörde hur hissen plingade till, och la snabbt ner mobilen och drog en hand genom håret. 

”Hi!” Harry log sitt snea leende och jag log snabbt tillbaka.

”Hey!” Han drog in mig in en hård kram, och drog sina armar om min midja och jag mina om hans hals.. Det måste ha sett rätt roligt ut, eftersom Harry är en bra bit längre än mig. Efter opassade länge, med tanke på hur länge vi känt varandra, drog vi ifrån varandra och Harry stoppade ner händerna i fickorna på hans tighta jeans. Snabbt passade jag på att se hur han såg ut; ett par vita converse, svarta tighta jeans och en svart v-neck t-shit som visade hans otroligt sexiga nyckelben’s tatuering. Jag bet mig i läppen när jag insåg att Harry antagligen tittade på mig så snabbt tittade upp, bara för att se Harry flina stort. Han hade sett mig. 

”Shut up.” Han skrattade och höll upp händerna i försvar.

”I didn’t say anything!”Jag himlade med ögonen och skrattade lite lätt. Han sänkte händerna och log så man såg hans smile-gropar, och jag log större. Han tittade sig om för första gången sen han kom, och såg chockad ut när han mötte min blick igen. ”You have an elevator that goes straight to your apartment?!” Jag fnittrade till och nickade. ”Wow...”

”C’mon, we don’t have to stand in the hallway.” Jag gick mot vardagsrummet, och Harry följde efter. 

”Are you starring at my bum, Harry?” halv skrattade jag fram. 

”I’m not starring, I’m observing.” skrattade han och jag himlade med ögonen. Innan vi gick in i vardagrummet stannade jag abrupt och vände mig om, så Harry nästan gick in i mig, turligen nog hann han stanna innan. 

”Give a guy some warning.”

”My brother and his best friend is in there, they’re dicks. Should I tell them to leave?” Han skrattade och skakade på huvudet. 

”That’s not necesary.” 

”You sure? They’re really dicks.” Han skakades leende på huvudet.

”I’m sure I can handle it.” Jag ryckte på axlarna och vi gick in i vardagsrummet där Justin och Cody satt framför tv:n. Jag hade tänkt att vi skulle smyga förbi, så vi slipper deras retande. Så blev det inte dock...

”Hi!” sa Harry glatt och jag svor tyst. Deras blickar hamnade på oss, och ett stort flin spred sig över Justin’s läppar. 

”Hey. So you’re the guy Brook has been panicking about for the last hour?” 

”What? I haven’t.” skrattade jag tvingat fram. Jag kände hur Harry tittade ner på mig med ett flin, fast jag låtsades som om jag inte märkte det. 

”Aren’t you that guy from One Direction?” Jag slog metalt mig själv när de orden lämnade Cody’s mun.

”Yeah, I am.” Log Harry artigt. 

”Wow... Nice job Brook.” 

”Yeah, we gotta go now. Bye.” Hasplade jag snabbt ur mig och innan någon hunnit reagera tog jag tag i Harry’s bicep och drog med mig honom upp för trappan till mitt rum. 

”I’m so sorry about them.” 

”It’s okay, Brooklyn.” log Harry och satte sig på min säng. 

”Brook.” rättade jag och han skrattade. Precis innan jag hann stänga dörren hörde jag hur Justin skrek:

”Don’t forget to use protection kids!” Herre min Gud...

Ledsen att det tog sån tid. Hoppas ni gillar det, lite av ett mellan kapitel men jag lovar att nästa blir bättre ;) 

Glöm inte att kommentera! 

xo

”Hey Brooklyn?” I asked her, and she turned around, her beautiful smile on her lips.

”Yeah?” The way her lips moved... I wanted to kiss her. I needed to kiss her. But, for obvious reasons I couldn’t. C’mon Harry, keep it together!
”I was wondering if maybe... uhm, if I maybe could have your number?” She looked at me chocked. Shit! You’ve fucked it up now Styles! ”I mean, if you want to? Maybe you could show us around some day? We’re in Miami for almost seven more days.” Please Lord, let her say yes. She bit her lips, and I almost lost it, before speaking:
”Sure.” I couldn’t help the big smile that spread over my lips as I fished up a paper and pen from my back pocket. She quickly scribbled her number down before she handed the paper back with a smile. God, that smile! I glanced down at the paper:

045990721 - you better call me Styles, I don’t give my number to everyone. xo Brooklyn.

An even bigger smile made it’s way on my face and I knew in that moment... This girl is something special. And I have to have her.

 

Previously:

-

”Brooklyn! Vill du följa med mig på One Direction konserten ikväll? Jag vet att du inte tycker om dom såååmycket men eftersom du älskar mig kan du följa med. För asså, jag skulle gå med Sarah men hon fick utegångsförbud av hennes föräldrar för dom hade kommit på henne att hon hade en pojkvän och som du vet är dom typ as religiösa och nu får hon inte gå och jag vet inte vem jag annars ska gå med, för jag vill inte gå själv för jag har ju Meet & Greet och det skulle vara såååå pinsamt att gå själv, okej det kanske inte är så coolt att gå med sin syster heller men asså du är ju snygg och du ser inte särskillt mycket äldre ut en mig och det skulle verkligen vara det bästa du någonsin gjort för mig. Snällaaaaaa?” Jag stirrade med stora ögon på henne. Andades hon ens under hela den där... vad det nu var. One Direction. Konsert. Meet & Greet. Det lär inte fel. Verkligen inte fel. Okej, kanske inte var jag den största ‘directionern’ men dom var ju bra, det går inte att neka. Otroliga röster. Otroligt snygga. Jag log mot Miranda.

”Visst, jag följer med.” 

Just nu satt vi i ett vitt rum med nästan ingenting annat än en soffa och några bilder på One Direction i. Två säkerhets vakter stod också vid dörren som ledde in till, där jag antar, att vi skulle få träffa de fem killarna. Vi var tydligen sist in, och det var just nu två tjejer inne, och det satt två tjejer här ute med oss - Demi och Holly. 

De var båda i Mirandas ålder, 14 och 15. Demi hade svart hår, bruna ögon och liknade läskigt/ironiskt nog Demi Lovato, som hon såg ut runt 2009-2010, väldigt mycket. Holly hade blondt hår med blå dip dye och grön/bruna ögon, rätt smal och väldigt lång. Båda var otroligt vackra, så jag antog att de skulle vara populära hos killarna. De verkade som snälla tjejer, vi hade inte pratat så himla mycket då dem nog var nervösa och halvt i chock att dom skulle träffa One Direction. Samma med Miranda. Dock hade Millie(jag kallade henne det ibland för att när hon var lite kunde hon inte utala Mirandra, så det blev Millie) nämnt att Niall nog definitivt skulle gilla Demi, efter som hon hette då Demi - som Demi Lovato. 

”Demi Cortez and Holly Smith?” sa en av man som nyss kommit ut ur rummet där killarna var. Demi och Holly hoppade snabbt upp på fötter och nickade. Han log ett varmt leende. ”You’re up. Follow me.” Han gesikulerade med handen att de skulle följa med honom in genom dörren och de vände sig snabbt mot oss och vinkade innan de halv-sprang in. Dörren slogs igen och nu var det bara jag och Miranda samt de två vakterna kvar. 

”Nervös?” flinade jag åt Millie som satt och bet på sin nagel, samt bokstavligen skakade. Hon nickade ivrigt med huvudet. Jag log varmt och la en hand på hennes lår, vilket fick henne att vända blicken från bilden på dem till mig. ”Varför är du nervös baby?”

”Det är One Direction! Vad tror du? Tänk om dom inte gillar mig? Tänk om dom tycker jag är jobbig? Ful? Irriterande? Tänk om dom hatar mig?!” nästan skrek hon förskräckt. 

”Dom kommer inte hata dig Millie. Okej? Man kan inte hata dig. Och om dom skulle göra det, så är dom idioter. Och hur fan kan dom tycka du är ful?! Har du sett dig själv? Victoria Secret nästa!” Hon log lite blygt och tittade ner i sitt knä. ”Jag lovar, dom kommer älska dig och det kommer vara dom bästa fem, eller hur länge man nu är där inne, minuter i ditt liv.” Hon mumlade ett ‘tack’ innan hon kramade om mig hårt, men släppte snabbt och ställde sig upp. 

”Hur ser jag ut?” Jag granskade hennes kropp. Hon hade ett par beiga, platforms på fötterna, en mint blå högmidjad kjol och ett vitt, spets, polo linne och till det en brun axel väska. Hennes bruna hår var plattat och hennes läppar var lätt rosa, och jag hade sminkat hennes ögon lätt med maskara och olika nysanser av brunt. 

”Smoking.” Hon bet sig i läppen för att hålla tillbaka ett leende. I nästan samma sekund som hon satt sig ner ställde jag mig upp. ”Och jag då?”

Jag hade på mig ett par beiga wedges, ett par hödmidjade, blommiga shorts, en vit, stickad magtröja och över det en vit lång cardigan. Till det hade jag flera ringar, armband och halsband samt några guldiga diskreta örhängen. Mitt bruna hår var lätt vågat, och mina läppar var nude färgade och jag hade bara lite maskara samt eyeliner på mina ögonlock - för en casual look. Hon log stort och gjorde tummen upp. 

”Dom kommer dreggla över dig.” Jag skrattade och slog till henne på armen. 

”Euw.” Hon skrattade med mig men vi blev snart avbrutna av att dörren öppnades och killen som hämtade Demi och Holly kikade ut med ett leende. Han var rätt snygg. Mörkt, rufsigt hår, blåa ögon, lätt solbränd och ett jätte gulligt leende, samt en muskulös kropp, och tatueringar som man såg under hand t-shirt. Om det är något jag är svag för, är det tatueringar. Jag bet mig i läppen. Släpp det Brooklyn, han är för gammal.

”Miranda and Brooklyn I’m guessing?” Vi båda nickade och en en gång gestikulerade han med handen att vi skulle följa med honom genom dörren - vilket vi såklart gjorde. 

”So, my name’s Nick. And I just gotta ask, who’s who?” frågade han då vi gått igenom dörren och gick just nu igenom en lång korridor med en svart dörr i slutet. Jag vände mig mot Miranda för att se om hon ville svara, men jag såg direkt att hon inte var i läge för det nu - så jag svarade. 

”I’m Brooklyn, and this is Miranda.” 

”Your sisters right?” Jag nickade och mötte hans leende. Vi gick under tystnad i några sekunder innan vi kom fram till dörren och Nick vände sig nu mot oss. ”So, some things you need to know before you meet them. Number one, when you get in there, try not to scream or freak out to much. They’re normal lads, and they don’t really like people people to scream in their faces. Who does really? Second, you’ll get ten minutes with them, where you can do whatever you want with them. If they want it too, ofcourse. Three, you’ll get five pictures with them. One you’ll get for free, and the rest you can buy for 5 dollars each or 12 dollars all together. And lastly, have fun.” Han log ett stort vitt leende. Jag tittade på Miranda, som drog en hand genom håret samtidigt som hon bet sig så hårt i läppen så det såg ut som om den skulel gå sönder. Jag kunde inte hjälpa att le, tänk hur hon kommer vara när vi väl träffar dem. Nick öppnade sakta dörren, och även fast det ända man kunde se var en vägg, tog Miranda ett hårt tag om min hand och jag hörde hur hennes andning snabbades upp. Nick nickade med huvudet in mot rummet och jag började gå, med Miranda nästan gömandes bakom mig. Varför vet jag inte. Cirka fem steg senare stod jag framför dem fem, löjligt snygga, killarna flera tusen tjejer kommit hit för att träffa. Miranda stod nu brevid mig, men hade fortfarande ett järngrepp om min hand. 

Jag insåg att jag stirrat på Harry allderles för länge så snabbt riktade jag blicken på Miranda, som såg ut som hon hade sett ett spöke - på ett bra sett, och hade världens leende på läpparna. Det gjorde mig otroligt glad, så snart hade jag ett lika stort leende på läpparna. Jag harklade mig lätt innan jag pratade.

”Hey! I’m Brooklyn, and this is my sister Miranda.” Vi alla tittade på Mirandra, som rodnade något så in i... ”Who’s in some sort of trance I think... Don’t worry, she’ll snap out of it soon.” fnittrade jag och de alla skrattade lätt. 

”So where are you guys from? Here in Miami or?” log Zayn med sin djupa, bradford accent som gav mig gåshud över hela kroppen - så jävla sexigt. Jag skulle svara då jag blev avbruten av Mirandas röst, och jag log. 

”We’re actually from Sweden. Or, we lived there ‘til I was three, so I don’t really remember that much cause you know, you don’t remember stuff from when your three. But Brook was six when we moved to Miami so I guess she remembers stufff from Sweden, but anyways. So we live here in Miami, but as I said we were like born in Sweden and we actually go there every year, for Christmas and it’s soooo cold! Not that I need to tell you guys, I mean you’ve been to Sweden when it’s winter plus I don’t think England and Ireland is specially hot when it’s winter. Or maybe... Yeah, so we’re from Sweden but we live here so I guess we’re from here?” De tittade alla storögt på Miranda, innan de började skratta och jag kunde inte göra annat än att stämma in. Gud, dessa killar lär ha skavsår i öronen när vi går härifrån. 

***

Cirka en kvart senare gick vi ut ur rummet. Jag har nog aldrig sett Miranda gladare. Hennes leende var som fastklistrat på hennes läppar och jag hade en känsla av att hon skulle somna med ett minst lika stort leende på läpparna. Det hade gått otroligt bra. De var verkligen perfekta. De är verkligen som vilka andra killar i världen. Flörtiga. Roliga. Snälla. Förrutom det faktum att de är ser ut som vandrande dockor för de är så snygga, men... 

Vi hade haft jätte kul! Vi skrattade, och pratade, och tog bilder, och skrattade lite till! Bilderna hade vi såklart köpt alla. Den första var bara vanlig, vi log och dem log. På den andra gjorde vi alla löjliga miner, och på den tredje körde vi ”instagram posen” aka, duckface och peace tecknet. På den fjärde pussade Nilall Liam på kinden, Miranda Niall på kinden, Zayn pussade Niall på kinden, Harry pussade Zayn på kinden, jag pussade Harry på kinden och Louis pussade mig på kinden. Så vi stod liksom på rad och alla pussade varan på kinden - den var otroligt roligt att ta! Och på den sista gjorde vi en pyramid med Zayn, Louis, Niall längst ner, på nästa rad var Harry och Liam och längst upp satt jag med Miranda sittandes på min rygg. Den bilden tog ett bra tag att ta, då vi inte kunde räkna ut hur vi alla skulle få plats i pyramiden - då det vanligtvis bara är fem personer eller tio(eller mer) och vi var sex. Sen kom Niall på idén att Miranda satt på min rygg, och tada - problemet löst! 

Så, det var en väldigt lyckad Meet & Greet - inte för att jag tror att det finns folk som går därifrån olyckliga? Juste, en till sak hände... Harry bad om mitt nummer. Japp... Harry Styles bad om mitt mobil nummer och använde ursäkten ”Maybe you could show us around someday?” och såklart gav jag honom mitt nummer. Vem hade jag varit om jag inte gjort det?! Dock tvivlar jag på att han faktiskt ringer. I mean, han är Harry Styles - världskänd tonåring och jag är... well, me. Jaja, vi får väl se?

”Så, redo att kolla på konserten?” frågade jag Miranda, som än en gång var i lite chockstånd. Hon nickade ivrig och vi började gå mot arenan. 

Harry’s pov.

Brooklyn was.. wow. She was breathtaking. An angel. And she wasn’t just gorgeous, she was really funny, and nice and seemed like an awsome person to hang out with. So, I just had to have her number. Which I got. 

”Hey Brooklyn?” I asked her, and she turned around, her beautiful smile on her lips.

”Yeah?” The way her lips moved... I wanted to kiss her. I needed to kiss her. But, for obvious reasons I couldn’t. C’mon Harry, keep it together!
”I was wondering if maybe... uhm, if I maybe could have your number?” She looked at me chocked. Shit! You’ve fucked it up now Styles! ”I mean, if you want to? Maybe you could show us around some day? We’re in Miami for almost seven more days.” Please Lord, let her say yes. She bit her lips, and I almost lost it, before speaking:
”Sure.” I couldn’t help the big smile that spread over my lips as I fished up a paper and pen from my back pocket. She quickly scribbled her number down before she handed the paper back with a smile. God, that smile! I glanced down at the paper:

045990721 - you better call me Styles, I don’t give my number to everyone. xo Brooklyn.

An even bigger smile made it’s way on my face and I knew in that moment... This girl is something special. And I have to have her.

Över 2000 ord.. Wow! Det är nog det längsta kapitlet jag skrivit? 

I alla fall, blev faktiskt rätt nöjd över detta kapitlet! :D Dock har jag (tyvärr) ingen anning om hur en M&G går till, men i min värld går den till så här - hahah! ;)

Lite Harry pov där i slutet? Vad tyckte ni? Kommentera snälla! 

Btw, jag har en annan blogg där jag kommer publicera lite saker jag skrivit - one shots(korta noveller) och sånt, med och utan killarna i dem. Så kolla gärna in den om ni orkar: forgetforever.blogg.se :)

Previously:

-

”Hey Brook, what’s up? Already missed me?” Jag himlade med ögonen.

”In your dreams, Dawson.” sa jag retligt och hans kompisar skrattade lågt, vilket gav dom en dödlig blick från Zac innan han mötte min blick igen. ”I was just wondering if you’re still dating that...uhm what was her name again? Nora! Yeah, I was just wondering if you’re still dating Nora?” Han flinade roat och skakade på huvudet. Ett ännu större leende spred sig över mina läppar. ”Good.” Jag mötte hans blick och dom var lite mörkare än vanligt, vilket fick mig att bita mig hårt i läppen. Fan va snygg han är... Hans kompisar visslade i bakgrunden men vi bröt aldrig ögonkontakt. 

”Do you -” Ljudet av min sms signal avbröt Zac och jag mumlade ett ‘hold on’. 

Jag fiskade upp min mobil ur väskan och Miranda’s namn lös på skärmen. Jag drog den lilla meddelande ikonen över skärmen och sms:et poppade upp.

”Brooklyn, mamma och pappa är hemma. Du ligger illa till. Kom hem. Nu!”

 

”B, are you sure this is a good idea?!” frågade Kendra nästan skräckslaget bakom mig. Jag himlade med ögonen.

”Yes K! Me and S have done it ceveral times, it’s nothing to worry about.” 

”I just have a bad feeling about this...”

”We had too, but believe me babe - you’re gonna love the feeling after.” Serena blinkade med ögat bak mot Kendra, som jag nästan kände blev lungnare. Efter att ha gått nån  minut till kom vi äntligen fram. Jag vände mig mot Kendra med ett stort leende.

”So, are you ready for the dark side babe?” 

”Totally.” flinade hon och bet sig förväntansfullt i läppen. Serena flinade och gick fram mot den första bilen, en vit Bentley. Hon tittade sig försiktigt om innan hon försiktigt tryckte ner handtaget. Ett lätt ‘klick’ hördes och ett stort flin spred sig på alla våras läppar. S bet sig taggat i läppen innan on böjde sig in i bilen. Vi hörde lite ljud av saker som rördes om lite då och då, och snart dök en otroligt nöjd Serena upp ur bilen. 

”People are so stupid.” flinade hon och höll upp en hög pengar, minst hundra dollar och en Alexandra McQueen väska. Jag log stort och hörde hur Kendra flämtade.

”Why the fuck would people leave their money and shit in their cars, unlocked?!”
”They’re naive. I mean, who in this rich ass neighbour hood would steal stuff from their own neighbours, stuff that they can easily buy themselfes?” svarade Serena med ett flin på Kendras fråga och stoppade ner pengarna i väskan. Jag log. 

”Rich kids with nothing to do.” De båda skrattade innan Kendra gav ifrån sig ett tyst skri. 

”I wanna try!” skrattade hon och vi gick mot nästa bil.

***

Suckades slängde jag både mig själv och min väska på sängen. Jag satte mig upp igen och drog av mig mina klackar och drog en stressad hand genom håret. Det var nära. Jävligt nära. Min mor och far hade kommit hem tidigare än väntat från någon släkting, som jag ärligt aldrig träffat, på grund av att de fått ett samtal av Serena’s mamma att hon hade hört något ryckte om att jag, Serena samt Kendra brytit oss in i folks bilar, stulit kläder från butiker och tillochmed brutit oss in i hus. Vilket ju var helt befängt! Varken jag eller någon av tjejerna skulle göra något så dumt och ansvarslöst! Det var iallafall vad jag sa till mamma och pappa. Serena och Kendra hade såklart också nekat det. Min mamma var den svåraste att övertyga, men efter en massa ”Jag lovar!” och ”Mamma, du känner väl mig - jag skulle aldrig göra något sådant.” så gav hon med sig. Hon var fortfarande arg dock. Detta skulle kunna förstöra vårat ryckte. Men enligt pappa skulle det inte vara så svårt att fixa det och inom en vecka skulle något annat ha hänt som alla skulle prata om. Vilket iochförsig var sant. Ett leende spred sig över mina läppar när jag insåg att jag kommit undan. Jag snappade åt mig min mobil och knappade in ett snabbt sms till både Serena och Kendra.

”Got away, thank God! Hey, wanna do something later? Is there any party or something? Or we could just hang out and watch movies? Gonna take a shower. xo B”

Jag la ifrån mig mobilen innan jag ens väntade på svar och började dra av mig mina kläder på väg in i badrummet. Jag tvättade snabbt kroppen, samt håret - eftersom jag dushade imorse, men man blev rätt äcklig efter alla som knuffades i skolan så det kändes fräshast att ta en snabb dusch, innan jag hoppade ut och började torka mig. När jag var helt torr virkade jag upp mitt hår i handduken och började smörja in kroppen med hudkräm innan jag tog en annan handduk och virkade den runt kroppen. Jag gick ut ur badrummet och in till min garderob. Eller, garderob och garderob, det var ett litet rum - fast egentligen inte så litet, ganska enkelt. Det var vit, med några lampor i taket. På två av de tre väggar som gick att användra fullt ut, satt det en massa klädhängare fulla med kläder och på den tredje väggen var det en massa hyllor med skor på, samt några väskor. Dock var det lite o-ordning, med väskor stående på klädhängarna och lite skor samt kläder liggande utspridda på golvet. På den väggen där dörren var fanns det några mer hyllor där det stod en massa onödiga saker som antagligen inte borde vara där. Men, helt ärlig är jag för lat... 

Jag gick igenom lite kläder innan jag bestämde mig för ett par ljusa, slitna jeans, ett vitt, virkat linne - som inte döljde mycket samt ett par neon rosa Vans. Och underkläder såklart,  vita eftersom man såg min bh genom tröjan. Jag drog på mig kläderna, inte skorna, och gick mot badrummet igen där jag satte upp mitt fortfarande lätt fuktiga hår i en hög toffs. Jag smörjde in ansiktet med ansiktskräm innan jag sminkade mig lätt, eftersom jag inte visste vad vi skulle göra ikväll. Juste, angående det. Jag skrattade lätt åt mig själv att jag glömt bort det och gick mot min mobil - två nya sms.

”Idk, isn’t Zac’s friend Austin’s parents away? Not sure tho, maybe you can ask Zac - I mean, you and him get along really well ;) xo S”

”Yeah, Austin whatever-his-last-name-is is having a party. But I can’t tonight babe, it’s Nick’s last day here before he and his family is going to Hawaii for two weeks... So, I wanna spend it with him if ya know what I mean boo ;) xo K”

Jag skrattade lite för mig själv åt mina vänner och knappade först in ett svar till Kendra.

”You could’ve just written Austin cuz ”whatever-his-last-name-is” doesn’t really help me, hahah! But I’m guessing you mean Zac’s friend? Oooh, so THAT was the reason you ditched school today? To spend the day in bed, with your loverrrrr? ;) xo B”

Sedan ett till Serena.

”Yeah, he has. Atleast according to K. But what in the world do you mean with ‘really well’? Miss Serena, me and Zac are just friend and will always be.... ;) xo B”

”Oh, okay but I can’t go.... :( Mum just told me that even though she doesn’t think we/I did it, that I should stay out of doing ”bad” things for a while... Sorry bby!  Yeah fucking right, you guys have banged like what, 7 times? ”Just friends” my ass :* xo S”

”Hey, it was 5 times!! Awh, okay - your mum’s right tho... But I’ll just hang out with my annoying family, it’s okay boo :) xo B”

”Orrrr you could just call Zac and.... ;) xo S”
”Fuck off.”

”Awh, dont I get any ’xo B’? :( xo S”

”Fuck off. xo B”

”That’s my girl ;) xo S”

Jag skrattade högt åt min och Serena’s konversation, ibland var vi bara för mycket. När jag snart insåg att jag skulle stanna hemma ikväll, hördes en utdragen suck runt i rummet. Woho, stanna inne med mina otroligt irriterande storebror som antingen bjuder hit en massa av hans kompisar, eller tar hit någon bimbo - och med min lillasyster som... Tja, hon gör ingenting speciellt - hon är bara såååå jobbig!! Fast iochförsig, det där med att Justin bjuder hit en massa kompisar lät inte helt fel. Jag menar, dom ser ju inte direkt dåligt ut... Jag ber mig i läppen och gick och öppnade min dörr. 

”Nate?!”

”Ja?!”

”Vad ska du göra ikväll?!”

”Tänkte hänga med några kompisar, vadåra?!” Jag flinade.

”Nej, det var inget!” Men det smällde jag igen dörren för att leta efter något lite mindre... Något lite mindre att ha på mig helt enkelt. Jag hade precis dragit av mig tröjan när min dörr slogs upp och jag hann knappt reagera innan jag hörde Mirandra’s röst.

”Brooklyn! Vill du följa med mig på One Direction konserten ikväll? Jag vet att du inte tycker om dom sååå mycket men eftersom du älskar mig kan du följa med. För asså, jag skulle gå med Sarah men hon fick utegångsförbud av hennes föräldrar för dom hade kommit på henne att hon hade en pojkvän och som du vet är dom typ as religiösa och nu får hon inte gå och jag vet inte vem jag annars ska gå med, för jag vill inte gå själv för jag har ju Meet & Greet och det skulle vara såååå pinsamt att gå själv, okej det kanske inte är så coolt att gå med sin syster heller men asså du är ju snygg och du ser inte särskillt mycket äldre ut en mig och det skulle verkligen vara det bästa du någonsin gjort för mig. Snällaaaaaa?” Jag stirrade med stora ögon på henne. Andades hon ens under hela den där... vad det nu var. One Direction. Konsert. Meet & Greet. Det lär inte fel. Verkligen inte fel. Okej, kanske inte var jag den största ‘directionern’ men dom var ju bra, det går inte att neka. Otroliga röster. Otroligt snygga. Jag log mot Miranda.

”Visst, jag följer med.”