love will remember.

Angies pov.

 

Jag klev av flyget hemma i London. Äntligen. Jag gick och tog mitt bagage, och gick sakta mot utgången. Jag kände alla tonårstjejers blickar, och det var inga snälla blickar. Jag försökte ignorera det och hoppade in i en taxi. Jag tog upp mobilen, fortfarande inget svar från Harry... Jag vet att det jag gjort va fel, men det är inte som folk tror! Synd bara ingen lyssnar på min sida av historien... Utan bara den som dom där jävla tidiningarna skriver. Jag gick in på Twitter, och på mina mentions.. Ingen bra idé! Dom var fulla med hat, hat och lite mer hat. Jag tweetade snabbt: 'Home sweet home..Sorta.' Jag kollade om Harry tweetat nåt, 2saker. 'It's hard to realized that the person you've knows your whole life, isn't the one you thought.' och 'What's everyone up too? Anything exiding happend lately? I'd love some good news..'. Jag kunde inte motstå att svara. 'Yeah, I got the job for Victorica Secret. Congratz to myself.. Not that you would care would you? Oh, and thanks for not answering my calls.'. Jag la ner mobilen och tittade ut genom fönstret. Jag kände hur en tår ran ner för kinden. Det var ju inte jag som kysst honom, han kysste mig. Chauffören stannade och jag betalade, och sprang upp till lägenheten. Nej, fan! Jag hade åkt till Harry och Louis lägenhet, inte min egen. Fan, fan, fan. När jag va påväg ner för trappan så kom han, Harry. Jag stannade och kollade på honom, han hade inte märkt mig än. "Harry...?" sa, nästan viskade, jag, med gråten uppe i halsen. Han frös till och tittade upp på mig, han hade gråtit. Eller va åtminstonde bara några sekunder i från att börja. "What are you doing here?" sa han kallt. "I-I went to wrong appartment..." "Oh, okay, bye." sa han och gick förbi mig. Skojar han?! "Harry!" skrek jag, men han fortsatte upp för trapporna. Jag sprang efter. "Harry! Stop! We need to talk!" skrek jag än en gång, och tog tag i hans arm så han vände sig om. "What?! Ha? What are we gonna talk about?! The fact that my girlfriend cheated on me?!" skrek han, tårarna sprutade. "Harry, I'm so sorry! Please, just listen to me! I haven't even had a chance to explain mysefl!!""Fine.." mumlade han, vi båda storgrät, dock visade Harry inte det lika mycket. "Thanks.. Listen, I didn't kiss him! Okay?! I would never do that to you Harry, I love you! More than enything! I'd do anything for you okay? Harry, please believe me, I did not kiss him! HE kissed me! And I feel horrible bu-" började jag, och tårarna sprutade, men Harry avbröt mig. Men en kyss. Jag blev såklart chockad. 2min tidigare hade han typ hatat mig? Jag tittade på honom med en frågande blick. "Babe, I'm so sorry for not believing you. I don't know what I was thinking... I guess when every single magazine, and everyone on Twitter says something like that, you believe it..." "It's okay Haz!" Log jag. "I love you Angie..!" sa han försiktigt, och jag log ännu större. "I love you to Harry!". Våra läppar mötes än en gång. Japp, det var här jag hörde hemma. "So now, instead of leaving, come up? I've missed you! And if you remember, you promised something before you left.." blinkade han. Gud, han va så töntig. Haha, jag älskar verkligen honom. "Sure. And ofc I remember!" 

Jag vaknade av att solen sken in geonom förstret, rakt på mig. Jag vänted på mig och ett stort leende spreds på mina läppar. Där log han, lika perfekt som alltid. Hans lockar stod åt alla håll, och hans ansikte var lite ihoptryckt av kudden, gud så gullig han är. Jag gick upp ur sängen och drog på mig en av Harrys stora tröjor. När jag kom ner satt Louis vid bordet och höll på med sin mobil. "Hey Lou!" sa jag och gick till kylskåpet och tog ett glass jucie. "Hey Angie.. Didn't expect to see you here. You and Haz worked it out?" jag gikc och satte mig brevid honom. "Yup, I explained it to him.." "Explained..what?" frågade han. "That I didn't kiss him, he kissed me. Yada yada yada." skrattade jag, och detsamma gjorde Lou. "Well, it's good to have you back kido." sa han och tog sin hand runt min nacke. Och då började en fejk-fight. Det var inte första gången, långt ifrån. 

---

Har inte mycket att säga... Vad tycker ni om kapitlet? :)