love will remember.

 

”So, are you okay now? Frågade Megan när vi börjat gå.

”Yup, healthy as ever.” log jag. Ingen idé att berätta om allt Dr. Martin sa. Då skulle dom bara tvinga mig att äta en massa och gå och villa, vilket jag inte kände för. När vi kom ut från sjukhuset möttes jag av en massa blixtar. Som ren reflex flög min hand upp och skymde mina ögon. För en sekund undrade jag vad i helvete dom gjorde här, sen kom jag ihåg att min moster var Megan Fox. Inte alltid det enklaste. 

---

 

Idag var dagen. THE day. Eller igentligen var det ju inte en så big of a deal. Det var väl mest pirrigt, nervös och hjärtklappande osv osv. I alla fall, idag var dagen då jag började skolan här i LA. Hollywood High School. En chans att börja om, starta ett nytt liv, en ny identitet. Hur skulle man vara då? Bitchen? Den snälla? Plugghästen? Teachers pet? Bad girl? Tjejen som satt längst bak med musik i öronen och ingen brydde sig om? Okej, den sista var inget alternativ. Men vi får väl se hur det blir, ta dan som den går liksom.

I lördags gick jag ut och sprang efter sjukhus besöket. Bad girl eller? Nej, men att bara sitta hemma och göra ingenting är inte mig. Även om jag nyss varit på sjukhuset. Fast nu i efterhand kom jag på att Megan har ett gym som jag kunde gymmat i… Jaja, gör det nästa gång.

Och igår? Det var en händelserik dag… Det började med att jag blev väckt av Cara som kom instormande med en ”viktig” nyhet. Den var inte viktig alls låt mig säga. One Direction kommer till Los Angeles idag. Wow omg I’m dying I really really really need to meet them omg they’re so hot omg I’m dying. Eller inte.När jag äntligen fick henne att hålla tyst om One Direction, frågade jag henne om festen i lördags, då hade hon bara flinat. Tydligen, hade jag blivit helt crazy och hoppat i poolen, med kläderna på, låtit folk dricka bodyshots av mig(dubbelmoral much?), gått lös på dansgolvet och suttit och hånglat med Tyler killen i timmar, bokstavligen. Och sen när jag fick reda på att Tyler går i samma skola som oss ville jag sjunka ner genom marken. Dock, så var den populäraste i skolan. Ni vet? The guy every girl wants and every guy want to be. Så det kanske inte var så dåligt.

Sen så åkte jag, Nate och Megan och handlade till mitt rum, och till Nate’s rum såklart. Så nu är det bestämt hur det ska se ut, och imorgon borde det vara klart eftersom det tydligen finns super tapetserare och sånt här i LA. Så det ska bli skönt med ett eget rum, och inte behöva sova i ett gäst rum som nån gäst. Eller asså, vi är väl igentligen gäster, dock ska vi ju bo här ett rätt så bra tag. Några år liksom. Så, då hoppas jag inte att Megan klassificerar oss som gäster. Juste, apropå Megan; jag och Nate bor nu ensamma. Japp, Megan var tvungen att åka för att spela in nån film och skulle vara borta i minst 2 månader innan hon fick någon paus. Det här var nog det mamma menade med: ”Ja, för henne kan man ju lita på.”. Men det blir bra, det är ju inte som om vi aldrig varit hemma själva. Kanske inte i 2månader, men det blir bra! Jag har ju Nate right?! Okej kanske inte bästa sällskapet eftersom vi ofta bråkar som två småbarn om den sista biten godis men… Vi får få det att funka.

 

Jag drog på mig en halvt genomskinlig vit blus med fin brodering, ett par svarta läder jeans och slängde på mig en massa smycken, inklusive överdrivet mycket armband på båda armarna. Jag kollade klockan på mobilen, 08:53. Vi började skolan kl. 10 och jag skulle möta Cara halv, så jag behövde inte stressa. Vilket var extremt skönt eftersom jag ofta är den som är ute i sista minuten, med allt! T.ex. ett år, så kom jag på den 23:dje December att jag inte hade någon present till varken Nate eller en av mina, dåvarande, bästa vänner Anton så jag fick springa och handla då. Visste ni att det knappt finns något öppet klockan 18 dagen innan Julafton? Jag, gjorde inte det. Låt oss bara säga att ingen av dom blev särskilt nöjda. Dock återgäldade jag dom året efter. Så alla blev glada.

Jag gick in i badrummet, som btw var ovanligt stort för att vara i ett gästrum, och sminkade mig enkelt. Maskara, rouge, ögonbrynspenna, läppglans och en guld/glittrig ögonskugga, simple but effective. Jag tog ur flätorna jag hade ifrån igår och drog borsten genom håret, så att vågorna såg lite mer stylish ut. Jag tog fram en väska ur resväskan som fortfarande stod öppen på golvet med kläder utspridda över den, och golvet, och la ner mobil, lypsyl, cigaretter + tändare och plånboken eftersom jag hörde Cara nämna något om ”Starbucks efter skolan” eller något liknande. När jag kom ner i köket satt Nate framför tv:n med en skål flingor i famnen och tittade på typ Nalle Puh eller nåt. Man kan inte tro att den killen är 19, det ska jag säga er. Jag skrattade för mig själv innan jag tog fram en flaska vatten och en apelsin ur kylen. Jag slog mig ner bredvid Nate med en duns som fick honom att hoppa till.

”Ska du inte äta mer?” sa han med blicken klistrad på tv:n igen.

”Du frågar det varje morgon och jag svarar alltid samma sak. Dags för något nytt att prata om?” jag började skala apelsinen och Nate ryckte på axlarna vilket fick mig att himla med ögonen. Vi satt under tystnad i några minuter. Nu var det Dora på tv. Jag suckade och tog fjärrkontrollen som låg på bordet och bytte till MTV. Jag möttes av två skrattande Vinny och Pauly. Jag log stort och åt ännu en apelsin klyfta. Jersey Shore är seriöst det bästa programmet  på denna jord. Okej, det och The Vampire Diaries, men allvarligt. Jag skulle kunna titta på det varje minut av varje dag i resten av mitt liv.

”Ey! Jag tittade på det där!” skrek Nate några sekunder senare. Gud, den killen var verkligen trög.

”På Dora? Verkligen? Har du nån weird crush på henne eller?” Han himlade med ögonen.

”Det är lärorikt.”

”Ja juste, jag glömde bort, du är fem.” Han suckade och lutade sig tillbaka.

”För Jersey Shore är så mycket bättre? Dom festar, dricker och har sex. Wow. Varför tittar du ens på det? Det är ju ändå typ ditt liv.” flinade han.

 

Jag gav honom en ’bitch’-blick och reste på mig. ”Åh kom igen! Var inte så barnslig! Jag skojade ju, kom igen Miley!” Jag ignorerade honom och kollade igen på klockan, 09:23. Jag suckade men sprang upp och hämtade min väska och ett par skor, svarta Dr. Martens. Jag drog på mig dom, rättade till kläderna lite och puffade till håret för lite volym innan jag gick ner igen, ignorerade Nate och gick direkt ut genom dörren. Jag hörde hur han skrek ”Hej då till dig också!” vilket fick mig att flina. Jag drog upp en cigg och tände den. Jag drog in ett bloss och lät det sippra ut genom näsan sakta. Det var konstigt, men en cigarett kan göra så mycket. Man blir liksom helt lugn och alla problem försvinner, i alla fall för nån minut. Precis när jag slängde den i marken och skulle fimpa den hörde jag hur Cara skrek mitt namn bakom mig. Jag vände mig om och log, hon hade på sig en kort blå klänning, ett par nude ballerina skor, en svart axelväska och hennes långa röda hår hängde vackert över hennes axlar. Vid första syn kan man verkligen inte tro att hon är en sån ’bad girl’, hon ser ur söt ut och oskyldig ut.

”Hey!” hon kramade om mig.

”Hi!” sa hon och vi började gå. ”So, are you excited to start a new school?”

”Little bit. Mostly nervous, like what if no one likes me?” halv skrattade jag. Man kan inte tro det nu för tiden, men när jag var mindre var jag världens mest osäkra person. Inte för att jag har världens själv förtroende nu, jag är fortfarande osäker.

”Are you serious?!” jag nickade och ryckte på axlarna. ”Babe, you have nothing to worry about, at all. You’re funny, and nice. Plus you’re smoking, so there’s nothing to be nervous about!” log hon och jag gav henne en kram.  Det kanske inte var värsta grejen, men att hon sa så betydde mycket för mig.

 

-

 

Jag satt och stirrade rakt fram på Mr. Danforth, min mentor, som stog och babblade om hur bra det här året skulle bli och hur taggade alla borde vara och bla bla bla. Ärligt talat hade jag slutat lyssna när han började prata om hans privat liv. Too much info liksom. Han var snygg dock. Vilket alla i den här jävla stan verkade vara.

Jag vaknade ur mina tankar när Cara petade till mig i sidan. Jag skakade på huvudet och tittade irriterat på henne men hon pekade på Mr. Danforth som log mot mig, det var då jag insåg att jag hade allas blickar på mig.

”Mrs. Cyrus - Fox, would you like to tell us a little about you?” log han och jag nickade ett awkward leende innan jag gick fram till honom.

”It's just Cyrus." log jag och fortsatte: "Uhm.. So my name’s Miley, I’m 17, turning 18 in a couple of months and I’m from Sweden.”

”So that’s why you’re hot!” skrek nån kille och hans ’gäng’ skrattade och gjorde high-five med honom. Jag himlade med ögonen och skakade på huvudet. ”It is true then. That everyone from Sweden is hot.” Är seriöst det lamaste någon kan säga, så töntig. Dock hat jag hört det ett antal gånger.

”And… Uhm I don’t know what else to say.” skrattade jag och Mr. Danforth log.

”Your lastname? Fox? Are you relate-”

 

”To Megan Fox?” fortsatte jag och han nickade. ”Yup. She’s my aunt.” log jag. Killarna i klassen busvisslade och jag skakade än en gång på huvudet innan jag gick och satte mig igen.

10 min senare gick jag och Cara i korridoren, på väg till lunchen.

”So, how’s your first day been?”

”Good.”

”Only good?” flinade Cara.

”Yet. We’ve had one class and been here for like 1h, haven’t done or seen that much yet.”

”Right!” skrattade hon. ”But, the is gonna become a lot better cause you’re gonna meet my best friends!” log hon.

”I’ve met them..” sa jag fundersamt. Dana och Amanda, eller? Hon tittade på mig med en frågande blick. ”Dana and Amanda, or…?” Hon skrattade högt.

”No! No, no, no, no!! Haha, no! Dana is my halfsister, and Amanda is like her puppy. So no, they’re not my bestfriends. Far from!” log hon och allt föll på plats. Jag hade tänkt att det var lite konstigt att hon skrattade, och var spydig mot sin bästa vän. Men nu förstod jag.

”I get it now!” halv skrek jag och Cara bara skrattade och vi gjorde armkrock. När vi kom in i matsalen gick vi direkt till maten, dock såg det ungefär lika aptitligt ut som spya, så vi hoppade det och gick till mat bordet där, vad jag gissade var Cara’s bästa vänner satt.

”Guys, this is Miley.” de log tillbaka. ”Miley, this is Penelope.” log Cara och pekade på mörkhåriga tjejen. Hon var vacker. Otroligt vacker! Hon hade lite sotade ögon, läppglans och lätt sminkade kinder. Penelope log och skakade hand.

”Call me Nelly. Nice to meet you Miley.”

”Nice to meet you too, Nelly.” jag blinkade med ögat. Hon skrattade till och Cara fortsatte.

”And this is Elyse.” hon pekade på den ljusa tjejen med blondt hår. Wow, hon var också vacker. Löjligt vacker!

”Hey! Nice to meet you Miley.”

”Nice to meet you too!” log jag tillbaka. Jag och Cara satte oss ner och innan länge var konversationen igång.

 

-

 

Jag slog mig ner i soffan med en duns. Äntligen hemma. Resten av skola dagen hade gått bra. Vi hade bara en till lektion, vilket bara var en massa prat igen och en massa info papper så det var skönt. Efter skolan gick vi som planerat till Starbucks snabbt, bara jag och Cara dock eftersom Penelope och Elyse hade Cheerleeding träning. Tydligen skulle Cara också haft det, men hon hade ’ont i benet’. Aka hon var bara för lat, haha. Kanske skulle man börja med cheerleeding? Iaf, när vi satt på Starbucks så kom Tyler och va den idioten Cara sa att han var. Och eftersom han kom ihåg festen var han en ännu större idiot. Orkar inte ens gå in på det. Han var bara ett ass-hole helt enkelt.

Just nu satt jag i soffan i en av Nate’s skjortor, halv knäppt, ett par knä strumpor och ett par trosor, ofc. Jag hade precis kommit ut ur dushen, så jag går inte runt så här hela tiden.

Jag satte på tv:n och MTV var fortfarande på, nu var det Awkward. Det är väl helt okej…

Helt plötsligt ringde det på dörren.

”Nate! Det ringer på dörren!” skrek jag till Nate som var på övervåningen.

”Ja men öppna då!”

”Jag orkar inte, kom ner och öppna!”

”Men herregud, du är där nere och jag är här uppe. Öppna bara den jävla dörren!!” jag suckade och gjorde en grimas mot taken, varför vet jag inte för det är ju inte precis så att han kan se igenom golvet. Jag reste på mig och gick mot dörren. Jag öppnade den och fick världens chock. Jag vred obekvämt på mig innan jag la handen på höften, drog handen igenom håret och fuktade läpparna innan jag gav honom en ’euw’ blick innan jag pratade:

 

”What the fuck are you doing here?”

---

There. Lovade ju det på lördag(aka idag), lite sent men bättre än aldrig! ;)

Och jag vet att jag sa att killarna skulle komma in nu, men vi kör på lite mystik istället ;) 

 

Vem är det som står utanför dörren? 

Minst 3 kommentarer för nästa kapitel nu.

 

xoxo