24 - I can't loose you again.
”Hello and welcome to Starbucks. What would you like to order?” Hon höjde blicken och ett äckligt flin spred sig över hennes läppar. ”Oh hey Zayn and Miley. How are you guys? Long time no see ey?” Ordlös stirrade jag upp mot Zayn som hade spända käkar och hans ögon utseglade inget annat än äckel. Han spottade ut namnet med förakt:
”Andie.”
Det kändes som om all spralighet, och glädje jag känt förrut bara blåst ut genom fönstret. Det var nu ersatt av ilska, irritation och... rädsla.
”How are you guys? Good? You’re together again ey? It was about time you guys! We’ve always said you guys were perfect for each other you know?” babblade hon på med ett stort - fejkat - leende. Jag sittade än en gång upp på Zayn, vars käke var hård spänd och jag såg hur han andades hårt. Först nu hade jag insett att Zayn’s grepp om min hand ökat totalt.
”Can we just order?” spottade han fram. Andie såg till en början chockad ut över Zayn’s hårda ton, men det ersattes snart med hennes äckliga flin.
”Of course. God, I’m such a bad employe.” Hon rättade till hennes svarta hår innan hon log mot oss igen. ”What do you guys want?”
”A vanilla bean frappuchion, a peach and raspberry youhurt, a choclate smoothie, two blue berry scones, a chichen sausage wrap, a vanilla energy drink and a black coffe.”
”Woah, buying food for an entire family are we?” skojade Andie men varken jag eller Zayn rörde en min. När hon vände sig om och började fixa våra saker vred sig Zayn på sig satt han stod mitt emot mig. Min blick låg fortfarande på mina halv målade naglar. Tills Zayn placerade två fingrar under min haka och försiktigt lyfte mitt huvud tills jag mötte hans ögon.
”I swear I didn’t know she worked here.” Det enda jag kunde se i hans ögon var ärlighet. Jag drog lätt på smilbanden.
”It’s okay Zayn.” Jag la höger hand om hans nacke och drog ner honom så jag kunde kyssa honom. Våra läppar rörde sig perfekt med varandra, och precis när jag kände att vi snart skulle ta kyssen längre än vad som var okej avbröt en otroligt irriterade röst oss.
”Wow! Intimate are we?” Hon blinkade med ögat. ”I wasn’t gonna talk about this, but seeing how good you guys are with each other and everything, I just need to ask.” Åh nej, detta skulle inte våda gott. ”Isn’t he great in bed Miley? Jeez, and the angry sex - holy cow! God, I still remember that time you walked in on us and Zayn got so dissapointed in himself, and so sad, and so mad, and angry and he was just so hot. The sex afterward, was mind blowing! So rough, so hard - incredble let me tell ya! Couldn’t walk for weeks. Not that that stopped this bad boy at all. Kept going, and going, and going, and going and -”
”Stop!” Zayn’s hårda röst fick Andie att hoppa till, och allas blickar på cafét att vändas mot oss. Men jag rörde inte en fena. Jag vet inte ens om jag andades längre. Jag visste inte vad jag skulle göra. Säga. Tycka. Tänka.
Mitt huvud var en enda stor röra, och jag kunde urskilja en enda tanke. Hade Zayn fortsatt ha sex med Andie efter att jag kommit på dom? Efter att mitt hjärta brutits i tusen bitar och mitt liv rasade ihop? Han hade fortsatt ha sex med henne när han ‘inte hade tid att ringa mig’ och ‘var rädd för att jag skulle neka honom’?
Innan jag han registrera vad som hände var jag på väg ut från Starbucks, tårarna forsandes ner för mina kinder. Jag hörde Zayn be Andie dra åt helvete och att hon var en bitch, men mer hörde jag inte innan jag kom ut och.. Och möttes av en massa skrikande fans och paparazzier, blixtarna bländade mig och skriken var öronbedövande.
”Zayn, look over here!” ”Zayn, what happend in there?” ”Zayn, is that your girlfriend?” ”Zayn! Zayn! Zayn!” ”Zayn, can I get a picture please?” ”Oh my God I love you Zayn, can I get an autograph?!” ”Zayn, how’s you mother doing?”
Jag förstod att Zayn kommit ut från Starbucks. Jag tittade bak, så gott jag kunde med tanke på alla hysteriska personer, och min korta längd. Zayn klämde sig igenom alla så gott han kunde, försökte komma ikapp mig.
”Miley! Please wait!” Trots allt skrik kunde jag urskilja Zayn röst, men jag försökte ändå trycka mig ut för glatta livet. Jag ville be honom dra någonstans där solen inte når, men bestämde mig att det var bäst att hålla tyst då jag antagligen skulle bli mördad av hans fans då. Jag fnös, all sorg jag nyss känt hade gått över i ren, skär ilska. Jag antog att jag omedvetet dragit ner på farten då jag kände en hand på min vrist, som snurrade runt mig och jag möttes av en flåsande Zayn. Fansen och paparazzina hade samlats runt mig och Zayn nu. Det må ha varit en liten ring, men vi kunde i alla fall titta på varandra utan att bli armbågade i magen, eller i hopp tryckta.
”What do you want with me Zayn?” Det hade nästan tystnat runt om oss. Jag antar att dem var sugna på skvaller. Han fuktade sina läppar innan han pratade:
”Can please go somewhere and talk?” Jag fnös.
”What? Don’t wanna cause a scene? I think it’s a little too late for that Zayn. So whatever you want to say, say it.” Han suckade innan han tog min hand i sin. Jag drog snabbt tillbaka den, och la händerna i kors. Jag hörde hur några flämtade till, andra kallade mig ‘bitch’ och vissa grät bara för att de såg Zayn i verkligheten.
”Miley, I’m so, incredibly sorry. You have to believe me, that was years ago, and I still beat myself up about it! I regreted it every time, but as I’ve told you, I didn’t think you wanted to see me. I though you hated me. Which you did. Which you probably do.” Han drog händerna genom håret, och skrattade humorlöst. ”But, please believe me when I say that I’m so sorry. And I’m so sorry you had to hear it from her. I should have manned up and told you about it myself, but... I-I couldn’t bare the thought of loosing you again. Please Miley, don’t leave. I can’t loose you again. I just can’t. I love you Miley.”
Mitt hjärta stannade. Eller dunkade det ännu fortare? Folk runt oss flämtade, ‘awh’:ade, grät och paparazzina började peppra Zayn med frågor. Mig också.
”Do you love him aswell?” ”Zayn, what happend?” ”Why did you leave him before?” ”How long have you been dating?” ”Do you hate him?” ”What happend between you guys before?” ”Are you gonna kiss?” ”C’mon, kiss for the camera!” ”Are you guys officially a couple now?”
Jag ignorerade dem. Zayn hade precis sagt att han älskar mig. Inför en massa fans. Och paparazzis. Båda med kameror. Visst, han hade sagt det förrut men... Wow. Innan jag hann stoppa dem flög orden bara ut ur min mun.
”I love you too, Zayn.” Alla runt om oss ‘awh’:ade. Några skrek och grät(om det var för att de såg Zayn, att han hade sagt att han älskar mig eller vad det nu va, visste jag inte). Ett stort leende spred sig över Zayn’s läppar och han pressade sina läppar mot mina. Fansen blev galna. Paparazzina blev galna. Men jag kunde inte bry mig mindre. För Zayn älskade mig, och jag älskar honom.
Ledsen om kapitlet suger, jag skrev det nyss på typ 2timmar. Kände att det var dags!
Minst 4 kommentarer för nästa kapitel.
*le dead*