love will remember.

Previously:

-

”You’re like perfect...” mumlade jag och drog handen genom Harry’s hår vilket fick honom att blunda i några sekunder innan han öppnade dom igen.

”You are perfect.” Jag kunde inte stoppa mig själv och innan jag visste ordet av så kysste jag honom. Han hängde direkt på och hans händer fann sig till mina höfter, och rullade runt oss så jag låg under honom med ena handen i hans silkeslena hår och den andra drogs upp och ner över hans tröja, över hans magmuskler. Kyssen blev snabbt till mer än bara en kyss och jag var tvungen att ta luft. 

”We shouldn’t be doing this..” andades Harry ut från över mig, andfådd från kyssen. 

”I know.” Mina ögon vandrade ner till Harry’s läppar, som nu var lite svullna av kyssen och jag såg att Harry gjorde desamma. Våra ögon möttes igen, och snart var våra läppar än en gång sammanlänkade. Mitt huvud var en ända röra, och jag försökte fokusera på Harry’s perfekt mjuka läppar som kysste mina, men en specifik tanke kunde inte lämna mitt huvud. Zayn. 

Solen sken starkt och irriterande, rakt i ögonen på mig. Men det var ingenting jämfört med det bankande ljudet - i mitt huvud. Jag suckade och slog igen ögonen. Egentligen borde jag nog ta en Alvedon eller något, men jag orkade inte. Det är lördag, och nu vill jag bara sova bort huvudvärken och illamåendet, även fast jag vet av erfarenhet att det inte fungerar. Då kom jag att tänka på.. Vad hände igår? Jag kommer ihåg killen som stötte på mig, och att jag hällde en drink över honom. Att när jag gick för att leta efter någon jag kände så hittade jag Niall och Ronnie, i sängen, tillsammans... Sen sprang jag in i Tyler, bad honom att dra åt helvete och efter det blev jag helt crazy och bara drack, och drack, och drack, och drack... Sen har jag något vagt minne av att jag pratade med Harry? Till och med kanske dansade? Jag suckade än en gång; det var för jobbigt att försöka komma ihåg något i detta tillstånd - kanske efter en Alvedon eller två? Jag satte mig upp i sägen och kände hur hela rummet snurrade. Jag valde att strunta i det då jag insåg att min hand låg på något hårt, och det var inte min säng. Jag svor tyst för mig själv innan jag sakta vände mig om med stängda ögon, och bad att inte jag skulle få se vad jag trodde. När jag öppnade ögonen svor jag, denna gången högt.

”Fuck!” mumlade jag och började skaka på den sovande, tröjlösa krulltotten som låg helt däckad i min säng. ”Harry!” väste jag. ”Wake up you idiot!” Sakta såg jag hur hans ögonlock började fladdra och snart såg jag hans gröna ögon. 

”Miley? What are you doing here?” sa han, hans röst ännu raspigare än vanligt. 

”Me? What I’m doing here?! You’re the one in my bed!” väste jag, och det såg nu ut som om Harry’s ögon skulle poppa ut ur deras hålor. 

”WHat?! Oh shit! We... We didn’t do anything, did we?” mumlade han och jag skakade oventande på huvudet. Jag visste ärligt talat inte. 

”I don’t know... I don’t really remember anything. I remember us talking, and dancing to C’mon C’mon but then.. Then I don’t remember anything more. I don’t even remember how we got home...” Jag tittade ner i mitt knä, ärligt talat skämdes jag över att jag blivit så full igår. Det var inget nytt, men det var inte så här jag ville att killarna skulle se mig. Som någon som inte kan hantera alkohol och bara dricker till hon spyr och får en blackout. ”Do you remember anything?” Försiktigt tittade jag upp på Harry, som halv skakade på huvudet. 

”No, not really... I mean, I remember us talking and dancing, and then we when to take some shots and that’s where my memory ends... Sorry.” Jag nickade förstående - jag har inte precis någon rätt att döma honom? ”Or..” fortsatte Harry och min blick flög upp. Han bet sig i läppen, som om han var nervös. ”I do remember something else.” Jag höjde på ögonbrynen i en frågande gest. ”I remember that we kissed.” Det kändes som att all luft i mig helt plötsligt försvann, min mun formades till ett ’o’ och tårarna började bränna i ögonen. Vi hade kyssts. Jag och Harry. Inte jag och Zayn, utan jag och Harry. Jag ställde mig upp torkade mig runt munnen. Jag ville säga något, men jag kunde inte. Jag hade kysst Harry. Medan jag och Zayn var tillsammans... Även om jag var sur på honom, så var vi ändå tillsammans, och jag hade kysst någon annan. Jag hade varit otrogen mot Zayn. Jag hade inte ens märkt att jag börjat gråta förrens jag kände något salt i munnen. Snabbt torkade jag bort de tårar som fallit, även fast det var lönlöst då det bara kom mer och mer. 

”I cheated on Zayn...” andades jag ut. Jag kunde inte fatta det. I nästan två år har jag hatat Zayn för vad han gjort mot mig, för att han varit otrogen - och nu har jag gjort samma sak själv. Det må vara andra omständigheter, och det må ha ’bara’ varit en kyss, men det är ändå att vara otrogen. 

”Wait! Are you and Zayn together?!”

”Wasn’t that obvious?!” halv skrek jag, då jag inte ville att någon annan skulle höra för mycket. Harry mumlade ett ‘sorry’ och jag skakade på huvudet. Det var inte Harry’s fel. Jag har ingen rätt att bli arg på honom. Jag var precis lika skyldig som honom. Om inte mer, med tanke på hur jag blir när jag blir full. ”No, I’m sorry Harry. It’s not your fault, and I really don’t have the right to yell at you. I’m just frustrated with myself for beeing such a complete idiot. I can’t even be in a relationship for 5hours without fucking it all up for fuck sake..” Det sista halv skrattade jag ut, även fast tårarna fortfarande rann ner för kinderna. Jag gled ner för väggen och la ner huvudet i mitt knä där jag grät ut. Snart kände jag hur två stora armar omfamnade mig, och jag satt nu i Harry’s knä - lutad mot hans axel. Han strök mitt hår i en tröstande gest. Hans lockiga hår kittlade mig lätt på kinden vilket fick mig att fnittra lite lätt. 

”What?” skrattade han och jag skakade på huvudet. 

”Your hair tickles me.” Han skrattade högt vilket fick mig att le, hans skratt var så gulligt. ”You’re a great friend Haz, you know that?” Även fast jag inte såg hans ansikte så kände jag att han log. 

”You’re an amazing friend as well, Cyrus.” sa han lekfullt. ”And a great kisser by the way.” ”Harry!” skrattade jag och slog till honom lätt på bröstet. 

”Kidding.” skrattade han högt, och gnuggade sig lätt där jag slagit honom. Jag la ner mitt huvud på hans axel igen och slappnade av. Av någon anledning började jag helt plötsligt sjunga:

”In my memory, all the small things, like daggers in my mind. In my memory, while my head bleeds, the words I’ll never find. That I always ment to say to you I can’t. Cause you turned your face, and now I can’t feel you anymore. Turn your face, so now I can’t see you anymore. Walk away, until you’re not standing at my door. Turn your face walk away, and stay. Turn your face.” Sjöng jag tyst. ”In my memory, I was hurting, long before we met. In my memory, there’s still burning, the fingerprints you left. And I always ment to say to you, I can’t. So just turn your face, until I can’t see your face. Turn your face, until I can’t see you anymore. Walk away, until your not standing at my door. Turn your face, walk away and stay. Turn your face. Each time I take you back, you bring one thousand cracks, and except them like a fool. So now what’s your excuse? What do we have to loose? Since I’m already loosing you. So hard to face, that I can’t feel you anymore. Hard to face, that I can’t see you anymore. So walk away, until you’re not standing at my door. Turn your face, walk away and stay. Turn your face. Turn your face, and stay. Turn your face.” Jag bet mig i läppen. Jag hade sjungit inför Harry. Jag sjunger inte inför någon, om jag inte blir tvingad - som på musik lektionen. 

”Wow...” mumlade Harry och jag mötte snabbt hans ögon med en skeptisk blick. Wow - det där var det värsta jag har hört, eller wow - du sjunger som en ängel? ”Why haven’t you told us you can sing? Miley, your voice is incredible! Seriously, you need to share it with people, it’s a one of a kind voice. I can make a few calls and get you too meet some producers and record labels and -” Jag avbröt en entusiatisk Harry.

”Harry! Thanks for the compliments, seriously they mean a lot. But... I don’t wanna become a singer. It’s just a hobby. And, even if I wanted too, I couldn’t bring myself to use you guys, it would feel so wrong.”

”But -”

”No but’s Haz. Okay?” Han suckade högt, men nickade. 

”Didn’t know you liked Little Mix?” sa han efter en stunds behaglig tystnad. 

”Who doesn’t?” flinade jag och hela han skakade när han skrattade, vilket gjorde att jag också skakade då mitt huvud än en gång lutades på hans axel. ”How’s your fav member?” 

”I like Leigh, she’s fit. And has an amazing voice. You?” Jag himlade med ögonen. Såklart ‘she’s fit’. Killar. 

”I love ’em all, but probably Pez. Her voice is unbelieve able, she’s gorgeous and I hate her.” Harry tittade konstigt och jag fnittrade. ”Girl thing.” 

”Favorite song?” 

”Uhm... that’s a hard one, they’re all fantastic. But probably; Turn Your Face, Who Are Who We Are, Love Drunk, Pretend It’s Okay and of course; Wings, DNA and Change Your Life. Your?” 

”I really like Madhouse and Turn Your Face. But as you said, they’re all amazing.” Jag nickade.

”It’s really nice to talk to you like this.”
”Yeah?” 

”Yeah.. Just about everything and nothing. About music. It’s fun.” Han nickade och jag kände hur han log. Precis då jag undrade vad klockan var, och hur länge vi egentligen suttit här knackade någon på dörren - vilket fick både mig och Harry att hoppa till. 

”Miley! Are you up? We’re gonna eat breakfast.” skrek en röst jag lätt identifierade som Liam. Jag och Harry utbytte en panikartad blick innan vi båda hoppade upp. Harry drog på sig sin tröja samtidigt som jag hoppade ur mina kläder och drog på mig ett par mjukis byxor. 

”Yeah.. Uhm, I’m just gonna...uhm.. I’m coming in like two minutes. You can go down tho Liam, thanks for informing me.” Ett svagt ‘okey’ hördes från andra sidan dörren och jag andades ut. Jag vände mig mot Harry, som hade blicken klistrad på min halv nakna kropp.

”Harry you’re such a perv.” Han kom ur sin lilla trans och tittade på mig med en förvånd blick. 

”What?” sa han i en ljus röst, och låtsades vara lite förolämpad. Jag himlade med ögonen och drog på mig mitt linne och flätade snabbt håret. Jag sprang in på toaletten och tvättade snabbt av mig allt smink från igår, samtidigt som jag skvätte lite extra vatten i ansiktet för att pigga upp mig själv lite. När jag kom in i mitt rum igen stod Harry på exakt samma ställe som innan, med blicken på någonting utanför. 

”Haz!” Han hoppade lätt till och tittade frågande på mig. ”No one can know yeah? Not any of the boys, not Nate, not Ronnie, not Cara. No one.” Harry’s ögon spärrades upp när jag nämnde Cara’s namn, varfö- Oh shit! Harry och Cara hade ju något på g. Nu kände jag mig ännu värre, jag hade inte bara varit otrogen mot min pojkvän, utan också svikit en av mina bästa vänner. ”Okay, so we’ve both fucked up. Let’s keep quiet about this?” Han nickade och jag kramade om honom. 

”C’mon let’s go get breakfast.”