-

Jag undrar bara en sak, och har gjort det ett tag: HUR HITTADE NI TILL MIN NOVELL? 
Det skulle vara jätte kul om ni ville svara. Sen också - då jag själv känner att novell gått lite nerför på senaste tiden - vad tycker ni om novellen? Om ni skulle kunna skriva vad ni tycker är bra, respektive dåligt om novellen skulle jag vara otroligt tacksam! :) 
 
Skriver på kapitel 20 just nu, med kartong Harry sittande brevid mig ;) Jup, jag köpte en kartong figur av Harry, ahaha! Har seriöst blivit vettskrämd av den 10 gånger, och jag köpte den igår! 
 
GLÖM INTE ATT KOMMENTERA PÅ KAPITEL 19 HÄR UNDER.
 
afsahdioamqölöjisdkwk!!!

19 - 'Turn Your Face'

Previously:

-

 

”You’re like perfect...” mumlade jag och drog handen genom Harry’s hår vilket fick honom att blunda i några sekunder innan han öppnade dom igen.

”You are perfect.” Jag kunde inte stoppa mig själv och innan jag visste ordet av så kysste jag honom. Han hängde direkt på och hans händer fann sig till mina höfter, och rullade runt oss så jag låg under honom med ena handen i hans silkeslena hår och den andra drogs upp och ner över hans tröja, över hans magmuskler. Kyssen blev snabbt till mer än bara en kyss och jag var tvungen att ta luft. 

”We shouldn’t be doing this..” andades Harry ut från över mig, andfådd från kyssen. 

”I know.” Mina ögon vandrade ner till Harry’s läppar, som nu var lite svullna av kyssen och jag såg att Harry gjorde desamma. Våra ögon möttes igen, och snart var våra läppar än en gång sammanlänkade. Mitt huvud var en ända röra, och jag försökte fokusera på Harry’s perfekt mjuka läppar som kysste mina, men en specifik tanke kunde inte lämna mitt huvud. Zayn. 


Solen sken starkt och irriterande, rakt i ögonen på mig. Men det var ingenting jämfört med det bankande ljudet - i mitt huvud. Jag suckade och slog igen ögonen. Egentligen borde jag nog ta en Alvedon eller något, men jag orkade inte. Det är lördag, och nu vill jag bara sova bort huvudvärken och illamåendet, även fast jag vet av erfarenhet att det inte fungerar. Då kom jag att tänka på.. Vad hände igår? Jag kommer ihåg killen som stötte på mig, och att jag hällde en drink över honom. Att när jag gick för att leta efter någon jag kände så hittade jag Niall och Ronnie, i sängen, tillsammans... Sen sprang jag in i Tyler, bad honom att dra åt helvete och efter det blev jag helt crazy och bara drack, och drack, och drack, och drack... Sen har jag något vagt minne av att jag pratade med Harry? Till och med kanske dansade? Jag suckade än en gång; det var för jobbigt att försöka komma ihåg något i detta tillstånd - kanske efter en Alvedon eller två? Jag satte mig upp i sägen och kände hur hela rummet snurrade. Jag valde att strunta i det då jag insåg att min hand låg på något hårt, och det var inte min säng. Jag svor tyst för mig själv innan jag sakta vände mig om med stängda ögon, och bad att inte jag skulle få se vad jag trodde. När jag öppnade ögonen svor jag, denna gången högt.

”Fuck!” mumlade jag och började skaka på den sovande, tröjlösa krulltotten som låg helt däckad i min säng. ”Harry!” väste jag. ”Wake up you idiot!” Sakta såg jag hur hans ögonlock började fladdra och snart såg jag hans gröna ögon. 

”Miley? What are you doing here?” sa han, hans röst ännu raspigare än vanligt. 

”Me? What I’m doing here?! You’re the one in my bed!” väste jag, och det såg nu ut som om Harry’s ögon skulle poppa ut ur deras hålor. 

”WHat?! Oh shit! We... We didn’t do anything, did we?” mumlade han och jag skakade oventande på huvudet. Jag visste ärligt talat inte. 

”I don’t know... I don’t really remember anything. I remember us talking, and dancing to C’mon C’mon but then.. Then I don’t remember anything more. I don’t even remember how we got home...” Jag tittade ner i mitt knä, ärligt talat skämdes jag över att jag blivit så full igår. Det var inget nytt, men det var inte så här jag ville att killarna skulle se mig. Som någon som inte kan hantera alkohol och bara dricker till hon spyr och får en blackout. ”Do you remember anything?” Försiktigt tittade jag upp på Harry, som halv skakade på huvudet. 

”No, not really... I mean, I remember us talking and dancing, and then we when to take some shots and that’s where my memory ends... Sorry.” Jag nickade förstående - jag har inte precis någon rätt att döma honom? ”Or..” fortsatte Harry och min blick flög upp. Han bet sig i läppen, som om han var nervös. ”I do remember something else.” Jag höjde på ögonbrynen i en frågande gest. ”I remember that we kissed.” Det kändes som att all luft i mig helt plötsligt försvann, min mun formades till ett ’o’ och tårarna började bränna i ögonen. Vi hade kyssts. Jag och Harry. Inte jag och Zayn, utan jag och Harry. Jag ställde mig upp torkade mig runt munnen. Jag ville säga något, men jag kunde inte. Jag hade kysst Harry. Medan jag och Zayn var tillsammans... Även om jag var sur på honom, så var vi ändå tillsammans, och jag hade kysst någon annan. Jag hade varit otrogen mot Zayn. Jag hade inte ens märkt att jag börjat gråta förrens jag kände något salt i munnen. Snabbt torkade jag bort de tårar som fallit, även fast det var lönlöst då det bara kom mer och mer. 

”I cheated on Zayn...” andades jag ut. Jag kunde inte fatta det. I nästan två år har jag hatat Zayn för vad han gjort mot mig, för att han varit otrogen - och nu har jag gjort samma sak själv. Det må vara andra omständigheter, och det må ha ’bara’ varit en kyss, men det är ändå att vara otrogen. 

”Wait! Are you and Zayn together?!”

”Wasn’t that obvious?!” halv skrek jag, då jag inte ville att någon annan skulle höra för mycket. Harry mumlade ett ‘sorry’ och jag skakade på huvudet. Det var inte Harry’s fel. Jag har ingen rätt att bli arg på honom. Jag var precis lika skyldig som honom. Om inte mer, med tanke på hur jag blir när jag blir full. ”No, I’m sorry Harry. It’s not your fault, and I really don’t have the right to yell at you. I’m just frustrated with myself for beeing such a complete idiot. I can’t even be in a relationship for 5hours without fucking it all up for fuck sake..” Det sista halv skrattade jag ut, även fast tårarna fortfarande rann ner för kinderna. Jag gled ner för väggen och la ner huvudet i mitt knä där jag grät ut. Snart kände jag hur två stora armar omfamnade mig, och jag satt nu i Harry’s knä - lutad mot hans axel. Han strök mitt hår i en tröstande gest. Hans lockiga hår kittlade mig lätt på kinden vilket fick mig att fnittra lite lätt. 

”What?” skrattade han och jag skakade på huvudet. 

”Your hair tickles me.” Han skrattade högt vilket fick mig att le, hans skratt var så gulligt. ”You’re a great friend Haz, you know that?” Även fast jag inte såg hans ansikte så kände jag att han log. 

”You’re an amazing friend as well, Cyrus.” sa han lekfullt. ”And a great kisser by the way.” ”Harry!” skrattade jag och slog till honom lätt på bröstet. 

”Kidding.” skrattade han högt, och gnuggade sig lätt där jag slagit honom. Jag la ner mitt huvud på hans axel igen och slappnade av. Av någon anledning började jag helt plötsligt sjunga:

”In my memory, all the small things, like daggers in my mind. In my memory, while my head bleeds, the words I’ll never find. That I always ment to say to you I can’t. Cause you turned your face, and now I can’t feel you anymore. Turn your face, so now I can’t see you anymore. Walk away, until you’re not standing at my door. Turn your face walk away, and stay. Turn your face.” Sjöng jag tyst. ”In my memory, I was hurting, long before we met. In my memory, there’s still burning, the fingerprints you left. And I always ment to say to you, I can’t. So just turn your face, until I can’t see your face. Turn your face, until I can’t see you anymore. Walk away, until your not standing at my door. Turn your face, walk away and stay. Turn your face. Each time I take you back, you bring one thousand cracks, and except them like a fool. So now what’s your excuse? What do we have to loose? Since I’m already loosing you. So hard to face, that I can’t feel you anymore. Hard to face, that I can’t see you anymore. So walk away, until you’re not standing at my door. Turn your face, walk away and stay. Turn your face. Turn your face, and stay. Turn your face.” Jag bet mig i läppen. Jag hade sjungit inför Harry. Jag sjunger inte inför någon, om jag inte blir tvingad - som på musik lektionen

”Wow...” mumlade Harry och jag mötte snabbt hans ögon med en skeptisk blick. Wow - det där var det värsta jag har hört, eller wow - du sjunger som en ängel? ”Why haven’t you told us you can sing? Miley, your voice is incredible! Seriously, you need to share it with people, it’s a one of a kind voice. I can make a few calls and get you too meet some producers and record labels and -” Jag avbröt en entusiatisk Harry.

”Harry! Thanks for the compliments, seriously they mean a lot. But... I don’t wanna become a singer. It’s just a hobby. And, even if I wanted too, I couldn’t bring myself to use you guys, it would feel so wrong.”

”But -”

”No but’s Haz. Okay?” Han suckade högt, men nickade. 

”Didn’t know you liked Little Mix?” sa han efter en stunds behaglig tystnad. 

”Who doesn’t?” flinade jag och hela han skakade när han skrattade, vilket gjorde att jag också skakade då mitt huvud än en gång lutades på hans axel. ”How’s your fav member?” 

”I like Leigh, she’s fit. And has an amazing voice. You?” Jag himlade med ögonen. Såklart ‘she’s fit’. Killar. 

”I love ’em all, but probably Pez. Her voice is unbelieve able, she’s gorgeous and I hate her.” Harry tittade konstigt och jag fnittrade. ”Girl thing.” 

”Favorite song?” 

”Uhm... that’s a hard one, they’re all fantastic. But probably; Turn Your Face, Who Are Who We Are, Love Drunk, Pretend It’s Okay and of course; Wings, DNA and Change Your Life. Your?” 

”I really like Madhouse and Turn Your Face. But as you said, they’re all amazing.” Jag nickade.

”It’s really nice to talk to you like this.”
”Yeah?” 

”Yeah.. Just about everything and nothing. About music. It’s fun.” Han nickade och jag kände hur han log. Precis då jag undrade vad klockan var, och hur länge vi egentligen suttit här knackade någon på dörren - vilket fick både mig och Harry att hoppa till. 

”Miley! Are you up? We’re gonna eat breakfast.” skrek en röst jag lätt identifierade som Liam. Jag och Harry utbytte en panikartad blick innan vi båda hoppade upp. Harry drog på sig sin tröja samtidigt som jag hoppade ur mina kläder och drog på mig ett par mjukis byxor. 

”Yeah.. Uhm, I’m just gonna...uhm.. I’m coming in like two minutes. You can go down tho Liam, thanks for informing me.” Ett svagt ‘okey’ hördes från andra sidan dörren och jag andades ut. Jag vände mig mot Harry, som hade blicken klistrad på min halv nakna kropp.

”Harry you’re such a perv.” Han kom ur sin lilla trans och tittade på mig med en förvånd blick. 

”What?” sa han i en ljus röst, och låtsades vara lite förolämpad. Jag himlade med ögonen och drog på mig mitt linne och flätade snabbt håret. Jag sprang in på toaletten och tvättade snabbt av mig allt smink från igår, samtidigt som jag skvätte lite extra vatten i ansiktet för att pigga upp mig själv lite. När jag kom in i mitt rum igen stod Harry på exakt samma ställe som innan, med blicken på någonting utanför. 

”Haz!” Han hoppade lätt till och tittade frågande på mig. ”No one can know yeah? Not any of the boys, not Nate, not Ronnie, not Cara. No one.” Harry’s ögon spärrades upp när jag nämnde Cara’s namn, varfö- Oh shit! Harry och Cara hade ju något på g. Nu kände jag mig ännu värre, jag hade inte bara varit otrogen mot min pojkvän, utan också svikit en av mina bästa vänner. ”Okay, so we’ve both fucked up. Let’s keep quiet about this?” Han nickade och jag kramade om honom. 

”C’mon let’s go get breakfast.” 


Slutet blev lite stressat och dåligt, I know! Blev inte världens mest händelserika kapitel, men lite Hiley friendship moments.. Eller whatever, haha! SKA få upp kapitel 20 innan veckans slut. No excuses. Juste, jag vet att vissa låtar inte va ute i Augusti(eller vilken månad novellen nu är) - men, det är en novell, ingenting är särskillt verklighetsbaserat ;)

 

 
Minst 5 kommentarer! :)
 
xoxo

Kapitel 19.

Tänkte bara skriva att jag skriver på kapitel 19, och det kommer ut innan Tisdag.

18 - You're like...perfect.

Previously:
 
-

Min blick landade på Zayn, som redan tittade på mig. Men istället för att möta hans ögon granskade jag hans kropp. En mörkblå tröja, ett par svarta - rätt så tighta, men inte lika tighta som Harry dock - jeans, en svart läder jacka och ett par vita Supras. Säga vad man vill om killen, men klä sig kunde han. Jag hade inte ens märkt att han närmat sig förrens han stod bara några centimeter ifrån mig. 

”You look beautiful.” Jag tittade upp och mötte hans perfekta hazel bruna ögon i nån sekund innan jag snabbt tittade ner igen. Jag tog ett djupt andetag innan jag ignorerade honom och gick förbi honom. 

”Who’s ready to party?!” 


Alkoholen flödade. Musiken pumpade. Kunde inte vara gladare. Jag tog en liten klunk av alkoholen i glaset jag hade i handen samtidigt som jag motvilligt gungade lite fram och tillbaka till låten som spelades. Scream & Shout av Britney Spears och will.i.am. Min hat låt just nu. Alla verkar älska den, dom vet helt klart inte vad bra musik är. Den är så dålig. Jag har aldrig varit ett fan av will.i.am, eller dupstep(eller vad fan det nu är) för den delen - och Britney kan göra så mycket bättre. Hon har gjort så mycket bättre. 

Mina tankar avbröts av två händer på min midja. Jag vände mig sakta om och möttes av en helt klart full kille. Han såg helt klart mer än okej ut dock. Blåa ögon, blont lite ruffigt hår, en väl definierad käk linje, fylliga rosa läppar och en muskulös kropp . Han påminde om Zach Roerig. 

”Why is a beautiful girl like you dancing here all alone?” Han hade en klassisk LA accent, precis som han hör i filmer. Jag undvek frågan och ställde istället en fråga tillbaka:

”And you are?” Han flinade och bländade ett leende. 

”Your company for the night, babe.” Det lät mer som ett påstående än en fråga, och hade jag inte druckit ett x antal drinkar hade jag nog varit lite skraj just nu. 

”I don’t think so, babe.” sa jag med ett fejkat leende och kom - efter lite krångel - ur hans grepp. Innan jag ens hunnit gå en halv meter kände jag en hand som drog mig tillbaka. 

”Where do you think you’re going, babe?” Han log ett självbelåtet leende. Jag funderade på om jag skulle: a) slå till hon i ansiktet, eller b) knäa honom i skrevet. Jag tittade diskret ner på min fot och då slod det mig. Min drink. Jag valde inget av de ovanstående alternativen.

”Away from you.” sa jag kaxigt och innan han han säga något var han dyngblöt av den starka/sliskiga vätskan. Jag såg först nu att det hade samlats en massa folk runt om oss, jag suckade och vände mig om för att gå därifrån. 

”Slut!” hörde jag whatever-hans-namn-va skrika. 

”Even if I were one, I still wouldn’t sleep with you.” skrek jag och fortsatte mitt letande efter någon jag kände. Jag klämde mig genom en massa folk som stod och gned sig mot varandra, och stod och hånglade i varenda hörn. Efter att ha letat efter någon i fem minuter suckade jag och drog upp mobilen ur min bh. Just my luck. Inget batteri. Jag suckade och scanade rummet. Jag gick mot den stora trappan och på vägen dit snodde jag någon tjej’s drink. Tror inte hon brydde sig alldeles för mycket då hon ändå stod och hånglade med någon. Jag svepte innehåller i den klyshiga röda platsmuggen och grimaserade. Öl. På övervåningen fanns det ungefär 5 rum. Jag chansade. Vad är det värsta som kan hända? Jag dör inte om jag ser någon ha sex, skulle inte vara första gången då jag har en bror som har sex med allt levande. Jag öppnade sakta dörren till det första rummet och kikade försiktigt in. Tomt. Jag suckade. Av lättnad, och irritation att jag inte hittade någon. Jag gick till rummet bredvid och gjorde precis som innan. Bara att nu var det några där inne. 

”Oh, shit. Um fuck sorry!” skrek jag och slog igen dörren. 

”Miley?” Jag frös. Nej. Nu uh. It can’t be. Försiktigt öppnade jag dörren, med stängda ögon. Jag kanske inte borde gjort det, men jag vet tvungen att veta. 

”Niall? Can I open my eyes?” Han suckade tungt och mumlade ett ‘yes’. Sakta öppnade jag bara för att se Niall i ett par jeans, halvt påväg att dra på sig sin vita t-shirt. Snabbt öppnade jag det andra ögat också. ”You didn’t have to stop for me you know?” Han gav mig en blick som att säga ‘jätte-kul’. Jag höjde händerna i en oskyldig gest och tittade när Niall klädde på sig. Det går inte att neka, killen är snygg. Och han har en jäkligt fit kropp. Då kom jag ihåg varför jag gick in hit igen till att börja med. ”Niall..” Han tittade frågande på mig. ”Who were you sleeping with? How could you sleep with anyone!? You know Ronnie really likes you and you guys are basically together? And I swear to God I’m gonna k-” Jag avbröt mig själv när jag såg Ronnie komma gående ut ur badrummet, lika fin som innan - kanske lite rufsigare hår, men annars lika perfekt. Då slog det mig. Lika snabbt som Usain Bolt springer 100m ändrades mitt humör. Ett stort leende spreds sig på mina läppar och ett flickaktigt skrik lämnade mina läppar.

”Oh my god!! I’m so happy for you!” Jag sprang fram och omfamnade Ron i en tight kram.

”Can’t breathe here..” mumlade hon och jag skrattade samtidigt som jag släppte henne. 

”But I’m super happy for you!” 

”Why are you happy for me?” Mina ögonbryn for ihop. Nu förstod jag ingenting.

”You and Niall, on the bed, like 2 min ago...” Nu var det hennes tur att se frågandes ut. ”But..” Jag tittade bak på Niall som stod med händerna i fickorna och såg exakt lika frågande ut som Ronnie. Jag vände tillbaka till Ron. ”No. You guys were on the bed doing.. God knows what, I don’t wanna know and then I came in and...” Jag måste sett ut som ett frågetecken för nu kunde varken Ronnie eller Niall hålla sig. De båda brast ut i skratt. Jag förstod förfarande inget. 

”Oh my God! You should’ve seen you face!” 

”Priceless!” skrattade Ron och gick över till Niall och gjorde en high-five innan hon kysste honom. Om detta varit en film, så hade det varit en glödlampa över mitt huvud just nu. Dom skojade med mig. Dom hade gjort ‘det’, och dom skämtade bara med mig. Jag himlade med ögonen men kunde inte undgå att också skratta. Hur kunde jag gå på det?

”So you guys did it?” Ronnie bet sig i läppen och gömde huvudet i Niall’s bröst. Niall skrattade och nickade, en lätt rosa nyans på hans kinder. Jag flinade stort. ”I’ll leave you guys to it. I won’t distub you guys.”

”You already have!” skrattade Niall och jag räckte ut tungan åt honom samtidigt som jag gick mot dörren. 

”Shut up!” halv skrek jag då jag stängde dörren och möttes av hög musik. Die Young spelades nu, och jag kunde inte hjälpa att börja dansa lite på vägen ner för trappan. Väl nere råkade jag gå in i någon så denne tappade sin röda mugg. 

”Shit! I’m so sorry.” Killen jag stötte in i vände sig om och jag suckade högt. ”You got to be kidding me.” Han flinade stort. 

”Nice to meet you too Miley.” Tyler log ett irriterande stort leende och jag fnös. Tack för att du förstörde min kväll. 

”Whatever.” mumlade jag och skulle trycka mig förbi honom då han tog tag i min arm. 

”Miley, I’m truly sorry for what I’ve done, and for acting like a dick. Please, give me a chance.” Han såg ärligt talat ledsen för att han varit en sån idiot mot mig. Kanske jag skulle ge honom en chans?

”When pigs can fly.” Jag log ett stort sarkastiskt leende och gick därifrån, i jakt om att hitta nån av killarna, eller Cara. 

"When pigs can fly."

-

 

Än en gång var jag ensam. Eller nej, jag hade ju alkohol. Min älskade alkohol... Jag hade hittat Dana för ett tag sen, som berättade att Nate hade följt med Cara hem då hon var så full att hon knappt kunde sitt eget namn och verkligen inte kunde gå hem själv. Sen hade hon såklart också kommenterat min klädsel och sagt att jag såg ut som en hora, vilket jag hade besvarat med ‘jag lånade kläder från dig’. Inte mitt smartaste svar, I know - men vid det laget var jag rätt full och rätt trög. En massa tankar flög runt i mitt huvud, men det var något som fick mig att stanna vid en speciell. Zayn. Jag hade inte sett honom på hela kvällen, förutom på vägen hit. De andra hade åtminstone hängt med mig en liten stund innan de lämnade mig för att göra God know’s what. Undrar vem han var med. Killarna? Hade han gått hem? Någon tjej? Det sista fick mig att bli otroligt nervös, Zayn med någon annan tjej. Nej, det skulle han väl aldrig? Vi var ju ihop. Eller? Efter mitt oförskämda beteende skulle det inte förvåna mig om han inte längre vill det. Men nej, Zayn skulle inte göra det. Fast i och för sig, det skulle inte vara den första gången. 

Jag suckade och tog en stor klunk av vätskan i mitt glas, vodka + redbull, nästan de ända jag druckit på hela kvällen då jag inte är världens största fan av öl. Jag höll upp glaset framför mig samtidigt som jag svalde drickat utan problem. 

”You’re my only friend..” halv suckade/halv mumlade jag. 

”You sound like an alkoholic talking to your drink you know?” hörde jag en raspig röst säga, och trotts mitt onyktra tillstånd visste jag direkt vem det var. ”Move over.” Jag hoppade närmare mitten av den tomma soffan då alla fortfarande dansade, även fast klockan närmade sig fyra på morgonen. Harry slog sig ner med ett duns och tog en klunk av vätskan i hans mugg - öl, antar jag. 

”I am an alcoholic now a days Styles. Didn’t you know?” Jag tog ännu en klunk och Harry skrattade lite - antar att han inte heller är särskilt nykter. ”So, you’re a beer guy huh? Always though of you as a shot dude, or whiskey.” 

”Does it look like they have whiskey here?” frågade han flinandes och jag skrattade lätt. Det var en high school fest, såklart inte. ”And you´re drinking Vodka?”

”And Redbull, the Redbull is important.” la jag till och han himlade med ögonen.

 

"Joking."

 

”Always thought of you as a non-drinker.” Jag höjde frågande ögonbrynet mot honom. Seriöst? ”Joking. Thought of you as a vodka gal.” Jag knuffade till honom med axeln och han skrattade så att hans väl kända smile gropar visades. Jag kunde inte undgå att le. Vi satt i ungefär 10minuter till och småpratade om.. egentligen ingenting. Vi bestämde oss för att gå och hämta mer dricka, då en väl känd låt började. 

”The one that came with. She had to go. But you look amazing, standing alone.” 

Zayn’s röst ekade i hela huset och ett stort flin tog plats på mina läppar. Jag hörde Harry mumla ’oh my God’ men det stoppade mig inte. Jag vände mig mot Harry, tog muggen han hade i handen och ställde både den och min egen på ett bord i närheten. 

”Come on Styles, we’re dancing.” flinade jag stort. 

”Nooo.” gnällde han, vilket fick mig att le större. 

”Yes.” sa jag bara och drog med honom ut bland alla som stod och dansade. Han suckade men följde ändå med mig, och jag kunde inte få bort det stora leendet på mina läppar. Jag vet inte vad det var, antagligen eftersom jag knappt fått dansa på hela kvällen. Eller fått och fått, det är helt enkelt inte så kul att dansa själv. När det kom till Harry’s del vände jag mig om och mötte hans gröna ögon som redan tittade på mig, med ett leende. 

”Every step I take, I’m feelin’ more and more. She’s callin’ out, she’s a lucky girl. My heart is racin’, she’s turnin’ around, I reach for her hand and I say.” 

Han sjöng med i låten vilket fick mig att börja fnittra samtidigt som vi båda dansade. 

Låten drog sig mot sitt slut, och Harry andades ut. Jag skrattade högt. 

”I really can’t dance..” Han stod fortfarande kvar framför mig, ett leende lekandes på hans läppar. 

”You’re a good dancer Harry.” 

”And you’re a good liar.” Ett stort flin spred sig över hans perfekta rosa läppar och jag slog till honom på armen. ”C’mon, let’s go get drinks.” Jag suckade och skulle precis följa med då jag hörde takterna till nästa låten. ‘Diamonds’. Jag log än en gång stort och tog ett tag om Harry’s bicep, vilket fick honom att stanna abrupt och vända sig om med en frågande blick. 

”One more dance? Pleaseeee?” Han suckade men nickade och jag gav ifrån mig ett litet skrik innan jag drog med Harry till mitten av folkmassa och vi började dansa igen. Denna gång mycket intimare...

 

"We're beautiful, like diamonds in the sky." 

 

-

 

”Shhh! We have to be quiet.” fnittrade jag fram till Harry som stod lutad mot väggen samtidigt som jag försökte låsa upp dörren, vilket inte var det lättaste eftersom vi druckit alldeles för många shots innan vi gick från festen. Han fnittrade lite själv och höjde fingret mot munnen och ‘shh’ ade, precis när jag öppnade dörren vilket fick mig att nästa ramla innanför dörren av fnitter. Harry började gap skratta och stängde dörren. Jag hängde snabbt på, och innan jag hann reagera så låg vi båda på golvet, jag över Harry och vi både skrattade fortfarande, nu ännu hårdare för att vi var så klumpiga att ramla. Efter några minuter lugnade vi äntligen ner oss, och slutade skratta. Jag kunde inte undgå att studera Harrys ansikte. Hans djupa gröna ögon - som kunde få vilken tjej som helst att falla. Han’s hjärtformade, fylliga, perfekt rosa läppar - som gjorda för att kyssas, och som nu var böjda i ett flin, som visade hans gulliga skrattgropar. Och såklart, hans kända, bruna lockar som ramade in hans ansikte perfekt. Jag kunde inte hjälpa mig själv när jag petade i hans högra skrattgrop. 

”What are you doin’?” skrattade han och jag la märke till att hans accent var ännu hårdare nu när han var full.

”You’re like perfect...” mumlade jag och drog handen genom Harry’s hår vilket fick honom att blunda i några sekunder innan han öppnade dom igen.

You are perfect.” Jag kunde inte stoppa mig själv och innan jag visste ordet av så kysste jag honom. Han hängde direkt på och hans händer fann sig till mina höfter, och rullade runt oss så jag låg under honom med ena handen i hans silkeslena hår och den andra drogs upp och ner över hans tröja, över hans magmuskler. Kyssen blev snabbt till mer än bara en kyss och jag var tvungen att ta luft. 

”We shouldn’t be doing this..” andades Harry ut från över mig, andfådd från kyssen. 

”I know.” Mina ögon vandrade ner till Harry’s läppar, som nu var lite svullna av kyssen och jag såg att Harry gjorde desamma. Våra ögon möttes igen, och snart var våra läppar än en gång sammanlänkade. Mitt huvud var en ända röra, och jag försökte fokusera på Harry’s perfekt mjuka läppar som kysste mina, men en specifik tanke kunde inte lämna mitt huvud. Zayn. 


DUN DUN DUN!

Hahah, nej men omg! Vad gör Miley? Ugh, den idioten, haha! 

 
 
Vet inte vad jag ska skriva, så skriver helt enkelt:
 
 
KOMMENTERA! Minst 4 kommentarer för nästa kapitel. 

Kapitel 18 - Sneak peak

 Die Young spelades nu, och jag kunde inte hjälpa att börja dansa lite på vägen ner för trappan. Väl nere råkade jag gå in i någon så denne tappade sin röda mugg. 

”Shit! I’m so sorry.” Killen jag stötte in i vände sig om och jag suckade högt. ”You got to be kidding me.” Han flinade stort. 

”Nice to meet you too Miley.” Tyler log ett irriterande stort leende och jag fnös. Tack för att du förstörde min kväll. 

”Whatever.” mumlade jag och skulle trycka mig förbi honom då han tog tag i min arm. 

”Miley, I’m truly sorry for what I’ve done, and for acting like a dick. Please, give me a chance.” Han såg ärligt talat ledsen för att han varit en sån idiot mot mig. Kanske jag skulle ge honom en chans?


Kapitlet kommer troligen upp imorgon, annars måndag. 

 

 
Vad tror ni Miley gör/säger? Kommer hon ge Tyler en andra chans? Och, vad tror ni händer i kapitel 18? 
KOMMENTERA.

17 - Girls on fire.

Previously:

-

 

”Yeah, let’s do it.”

”Really?” pep Cara exalterat. Jag nickade. ”Yay! Fun Miley is back!” 

”Hey!” sa jag och slog till henne på armen vilket fick alla att skratta. Efter några minuter om prat om hur jävla bra det här partyt skulle bli och hur vi skulle parta hela natten kom Zayn och Ronnie in igen och jag orkade inte ens titta på Zayn.

”We’re going partying!” skrek Cara glatt. 

”It’s almost midnight...” kommenterade Zayn. Cara flinade än en gång.

”The party doesn’t start ‘til the sun goes down.” 


 

Jag kletade på ett sista lager mascara på mina nu väldigt svarta och tjocka ögonfransar, och drog på mig några armband. Jag tog ett steg back och skådade mig själv i spegeln; jag såg bra ut! Mitt långa bruna/orange hår som naturligt var vågigt var nu otroligt lockigt, med en liten svart rosett så höll undan luggen en aning. På min kropp satt en blå/grön högmidjad kjol med ett coolt tribal tryck och en svart bustier(som såg lite för mycket ut som underkläder, men vem bryr sig?). Ett x antal armband i olika färger klädde båda mina armar, och några tunna ringar satt på mina fingrar. På mina fötter satt ett par svarta väldigt gilttriga, stiletter, onödigt höga låt mig tilläga. Mina läppar var målade i en nude färg, mina kinder i en ljusrosa och mina ögonlock var lätt sotade med svart glitter skugga, några kilon mascara och kajal. Japp, jag såg helt klar okej ut. Fast, det skulle ju inte göra något om jag tappade några kilon? Jag granskade mig själv från topp till tå. Kanske 3 kilon? Min blick fastnade på mina lår. Eller 10. Jag drog några fingrar över min vänster underarm. Ärren som jag förut var tvungen att sminka över,  var nu knappt synliga. Mina tankar började vandra bakåt i tiden, men jag puttade snabbt iväg dom och klämde på ett leende. 

”Nej Miley. Idag ska du ha kul, okej? Japp.” mumlade jag för mig själv och drog handen över min kjol.

”You look really beautiful.” Jag höjde blicken och mötte Harry’s gröna ögon. Han log, och jag kunde inte undgå att le - hans smile gropar syntes så väl. ”But it’s kinda creepy that you talk to yourself..” flinade han och jag himlade med ögonen. 

”Peptalk.” Han nickade och skrattade lite. Jag granskade honom i spegeln. Han hade på sig ett par svarta tighta jeans(as usual), en enkel vit t-shirt och vita Converse. ”And, you don’t look to bad yourself Styles.” 

”Oh, we’re already at the stage of calling each other by our last names?” skrattade han och jag kunde inte undgå att själv göra det samma. Jag nickade och mumlade ett ‘mhm’ med ett stort leende på läpparna. ”Oh, well then... Were’s your friends, Cyrus? Or Fox. What should I say?” Jag skrattade högt åt Harry - jag förstår varför alla tjejer faller för honom.

”Well, Styles, Ronnie’s in Niall’s room changing. Don’t ask.” Harry skrattade högt. ”And Cara, your girlfriend, is at home changing.”
”Hey! She’s not my girlfriend.” 

”Whatever you say, Styles. And about the last name thingy... Say Cyrus. Sounds better than Fox.” Han nickade och gjorde tummen upp, vilken fick mig att fnittra lite. 

”Är du redo?!” hörde jag en upprymt Ronnie skrika från hallen. Harry’s ansiktes uttryck var priceless. Jag kunde inte hindra skratten som flög ut ur mig, och inom sekunder skrattade jag så mycket att jag fick ont i magen och var tvungen att hålla om den, samtidigt som jag kippade efter andan. 

 

”Oh..my...God...!” andades jag fram mellan skratten. 

”You could’ve just said you didn’t like it.” sa Ronnie sarkastiskt, eftersom jag fått mitt skrattanfall precis när hon kommit in i rummet. 

”Sorry Ron.” sa jag när jag äntligen återhämtat mig. Jag torkade bort några tårar som runnit ner för kinderna innan jag tittade i spegel, inget hade runnit - thank God for waterproof makeup. Jag vände mig om och tappade bokstavligen hakan. Ronnie var.. så vacker! Hon är förstås alltid vacker, men... wow! På hennes perfekta kropp satt en puderrosa blommig klänning som gick till mitten av låret, med ett beige bälte i midjan. På fötterna hade hon ett par höga beige kilklackar och på armarna hängde en massa armband - pärlarmband, tyg armband med nitar, guldringar, allt möjligt - och bar gjorde hon på en liten guld/glittrig clutch. Hon var lät sminkad med ljusrosa läppar och lite mascara. Som pricken på i satt hennes långa blonda hår uppsatt i en hög tofs, men en ’guldring’ runt själva tofsen. Hon såg ut som en ängel. 

”I hate you.” Hon log och la en hand på bröstet och låtsades vara smickrad. 

”I hate you too!” Jag gav ifrån mig ett ‘aww’ och sprang fram till henne och gav henne en kram, med ett överdivet glatt leende på läpparna, och som tur va förstod Ron precis vad jag gjorde så vi började hoppa runt på golvet samtidigt som vi gav ifrån oss en massa ‘I hate you’, ’no I hate you more’ och en massa ‘aww’. 

”I knew girls are weird, but you guys... Wow.” Nu var det inte bara jag, utan Ronnie hamnade också i nån sorts trans då vi inte kunde sluta skratta. ”Geez. Okay, well Ronnie - you look stunning. And I’m gonna leave now cause I’m scared...” Harry backade sakta ut ur rummet, ändå verkade jag och Ronnie inte kunna sluta garva. 

”Oh my fucking God! Såg du hans ansikte?” flämtade Ronnie ut som nu satt på min säng och höll om sin mage. Jag nickade leendes. 

”Shit, du skulle sett honom när du snackade svenska. Priceless.” Hon nickade som att säga ‘jag-kan-gissa’ och vi började än en gång fnittra. Herregud, om någon skulle se oss nu skulle dom nog anta att vi redan var fulla. Utan att någon av oss druckit en droppe. ”Men, Niall kommer dö när han ser dig i det där.” Hon rodnade lite och tittade ner på hennes naglar. ”Eller har han sett dig? Med tanke på att du bytte om i hans rum. Vänta vänta, såg han dig i underkläder? Åååhhh! Vad hände där inne? Nej vänta, jag vill inte veta. Jag vill gärna kunna sova inatt, utan att ha mardrömmar om dig och Niall.” Hon himlade med ögonen och kastade en kudde rakt i ansiktet på mig. Jag gav ifrån mig vad som skulle vara ett ’aj’ men mest kom ut som ett ‘aow’ blandat med skratt. 

 

"For your information, så bad jag honom att byta om i Zayn's rum." 

 

”For your information, så bad jag Niall byta om i Zayn’s rum. Talking ‘bout Zayn, han kommer dö när han ser dig!” 

”Doubt it.” sa jag nonchalant och började fluffa till håret i spegeln, Ronnie suckade. 

”Miley, du är så omogen. Zayn tycker ver-” Hon avbröts av ringklockan, och jag hade aldrig varit gladare. 

”Det måste vara Cara.” Jag försvann snabbt ner för trapporna och hörde hur Ronnie suckade än en gång. Väl nere såg jag Liam, Harry, Niall, Nate och Louis stå och prata vid diskbänken med varsit glas - alkohol antar jag. Jag fortsatte mot dörren men innan jag ens hunnit fram hörde jag hur Cara själv klev in. 

”Let yourself in babe.” skrattade jag och kramade om Cara som också skrattade, och luktade alkohol. Antar att hon hade en liten förfest för sig själv. Jag skakade på huvudet och granskade Cara. Hennes eldröda hår var lätt lockat, och hon hade ett diskret men gullig diadem med en rosett som höll det bakåt. På hennes perfekta kropp hade hon en vit bustier, en rosa högmidjade kjol(som var en aning längre än min) och över det en sliten jeans väst. På fötterna hade hon ett par svarta stiletter, precis som mina - onödigt höga. Runt halsen hängde ett nit hals band och på båda armarna hade hon fullt med guld armband. Hennes läppar var målade i rött, vilket matchade otroligt snyggt med hennes tjocka eyeliner hon hade på ögonlocket och de lätt rosa kinderna. Shit, we girls are on fire. 

”You, babe, are on fire!” Jag rörde vit Cara’s arm och drog snabbt tillbaka den och gjorde ett ‘tss’ ljud - som att säga att jag brände mig. Hon log och pekade på mig. 

”And you babe, is smoking!” Jag la handen på höften och gjorde några poser innan vi båda började skratta. ”I really like the look with the bustier and high waisted skirt.” Först då insåg jag att vi antagligen såg ganska lika ut - klädvis. Bara andra färger, och att Cara hade en jeansväst. 

”Well duh, we’re together. We know each other.” Hon skrattade och nickade. 

”Where’s Ron? Bet she’s looking smoking aswell.” 

”Oh believe me, she is.” 

”Great, lead me to her.” sa hon och sträckte ut sin hand som en prinsessa. Jag tog emot den och bugade.

”Ofcourse, your magestiy.” Vi både fnittrade med lyckades håll minnen helt okej. Några steg innan trappan så blev vi stoppade, av Harry. 

”Oh, hey Haz! What brings you here?” frågade jag honom med ett stort leende och stora ögon - bara för att reta honom lite extra. 

”You’re still weird.” sa han och vände sig mot Cara. Jag slog lät till honom på axeln och sa med fejkad röst: 

”Awh, thanks pal. I love you.” Alla började skratta, och jag såg hur Harry himlade med ögonen. 

”Anyways, I just wanted to say that you look really, really beautiful, Cara.” Jag kunde inte undgå att le. Harry är så gullig, en av de trevligaste jag träffat. Jag förstår fortfarande inte varför media försöker få Harry att framstå som en ‘womanizer’, för det är han verkligen inte.

 

"Thanks Harry." 

 

”Thanks Harry.” Cara’s kinder var nu ännu lite rödare och hon log stort.

”You really are. You look stunning. Gorgeous. Perfect. Ravishing. Lovel-” Cara avbröt Harry genom att kyssa honom snabbt. 

”I said thank you Haz.” fnittrade Cara, vars kinder nu nästan var lika rött som hennes hår. Och konstigt nog, eller gulligt nog, så rodnade Harry också. Innan någon han säga någonting så kysstes dom igen, denna gång inte lika gulligt. Mer... behövande. Passionerat. Äckligt. 

”Ronnie! Get your ass down here! Haz and Cara are making out and I’m gonna puke.” skrek jag och gick förbi turturduvorna till köksön där de andra stod. 

”That escalated quickly.” sa Niall och tog en klunk av sin öl. Jag skrattade och tog ett glas och hällde i rätt så mycket av Vodkan som stod på ön. Jag skulle precis ta en stor klunk när Louis tog glaset ur handen på mig.

”Uh-uh-uh. You’re not eighteen.” Är killen seriös?

”What? Are you serious? I swear to God Lou I’m gonna  k-”

”Geez, relax Miley. I was joking.” skrockade han och gav tillbaka mitt glas. Jag muttrade ”bara för att du önskade du var 17 igen” och tog en stor klunk av spriten. Det kändes som om min hals brann, men jag fortsatte dricka tills glaset var tomt. 

”Ta’t lugnt lilla syster.” Jag gjorde en grimas åt Nate innan jag hällde upp lite mer. 

”Ronnie, seriously get your ass down here now. I wanna leave!” Jag drack upp det lilla jag häll upp i mitt glas igen och slog ner det i bordet. Jag kände att allas blickar(förrutom Cara och Harry’s som var för upptaga med att ha varandra tungor i den andres hals) låg på mig. ”What?” sa jag surt och skulle börja få ett utbrott när Ronnie äntligen kom ner. Och bakom henne kom Zayn. Ops, honom hade jag helt glömt. Som förväntat tappade Niall hakan när han såg henne och sprang direkt upp till henne och överöste henne med komplimanger. Jag fnös och drog åt mig Vodka flaskan. Herregud vad var det med mig? Min blick landade på Zayn, som redan tittade på mig. Men istället för att möta hans ögon granskade jag hans kropp. En mörkblå tröja, ett par svarta - rätt så tighta, men inte lika tighta som Harry dock - jeans, en svart läder jacka och ett par vita Supras. Säga vad man vill om killen, men klä sig kunde han. Jag hade inte ens märkt att han närmat sig förrens han stod bara några centimeter ifrån mig. 

”You look beautiful.” Jag tittade upp och mötte hans perfekta hazel bruna ögon i nån sekund innan jag snabbt tittade ner igen. Jag tog ett djupt andetag innan jag ignorerade honom och gick förbi honom. 

”Who’s ready to party?!” 


Det blev inte lika eventful som jag tänkt mig, men jag lovar att nästa blir bättre! Har inte direkt något att säga annat än: 

 

KOMMENTERA SWEETHEARTS!!! 
 
xoxo

Fråga.

Vill NI att jag lägger ut kapitel 17 imorgon bitti/förmiddag och det är runt 1500/2000 ord, ELLER att det kommer ut på Fredag(kanske lördag) och det är på ca 4000ord?
KOMMENTERA för annars vet jag inte vad NI vill. 
 
 

16 - The party doesn't start 'til the sun goes down.

Previously:

-

 

Som ren reflex kopplade jag ihop mina armar runt Zayn’s nacke och tryckte honom närmare, om det gick, samtidigt som han la händerna under mina knän och lyfte upp mig så jag satt i hans knä. Det var först då jag hörde Cara halv skratta som jag insåg att vi fortfarande var bland folk. Jag avslutade snabbt kyssen och hoppade ur Zayn’s knä. När jag satt mig på min plats igen såg jag hur alla flinade stort och tittade på mig och Zayn. 

”‘Atleast I don’t wanna kill him anymore’ Yeah right. That was not the first kiss the two of you shared since we got here.” kommenterade Louis. Shit. 


Jag kände hur paniken spred sig inom mig. Vad skulle jag säga? ‘Nej, asså det var första gånger vi kysstes sen Bradford men jag kände bara för att gränsla Zayn och trycka ner min tunga i hans mun.’ Inte direkt va? Men jag ville inte berätta för dom heller. Jag vet inte ens vad jag och Zayn har. Om man ens får säga att vi har ‘något’? Visst, känslorna fanns där. Men, vi blev sams för seriöst 4timmar sen. Lite tidigt att berätta? Jag får helt enkelt hitta på en lögn. Och en bra lögn, inte som den gången jag glömt göra läxan och jag körde med den klyshiga ‘min hund åt upp den’. Vi hade inte ens en hund. 

”Since no-one seems to have the balls to say it; are you guys together now or what?” Ronnie’s stämma avbröt den halv pinsamma tystnaden som lagt sig över rummet. Och hon var inte glad. Jag skulle precis öppna munnen när Zayn avbröt mig.

”No, Ronnie. We’re not. We’re just friends. And Lou, that was the first kiss since Bradford. It’s been over two years, I guess we both had a lot of emotions.” Zayn’s röst var bestämd, irriterad, nästan arg. Hans tonfall chockade alla. Zayn är en glad kille, det är inte ofta man får se honom arg. Han har jätte bra temperament, till skillnad från mig. ”Now if you excuse me, I’ll go smoke.” Han ställde sig upp och gick med bestämda steg ut på balkongen. Vi alla satt lika kvar på golvet. Undrande över vad som nyss hänt. 

”What’s up with him? That time of the month?” Jag gav Niall en menande blick och han höjde händerna i en skyddande gäst. Jag suckade.

”I’ll go talk to him.” Jag skulle precis ställa mig upp när Ronnie avbröt mig. 

”I’ll talk to him.” Hon ställde sig upp och jag gav henne en blick som att säga ‘var-inte-elak-mot-honom’ och hon himlade med ögonen innan hon gick ut på balkongen. Det här kommer inte sluta bra.

 

Ronnie’s perspektiv:

 

”Wow, drama queen much ey Bradford Bad Boi?” Zayn vände snabbt på huvudet, som om han blev rädd för min röst. När han insåg att det var jag fnös han och vände tillbaka blicken över LA’s kust. Jag himlade med ögonen och suckade. Som sagt, drama queen. ”Look Zayn, you don’t like me. I don’t like you. Yadayadayada. But if you hurt Miley, again, I won’t hesitate to cut you tongue off and then feed you with it.” Jag log sarkastiskt när jag pratat klar, även fast han inte kunde se mig. Zayn gjorde vad som såg ut som att drag in ett bloss innan han andades ut och fimpade cigaretten. Han vände sig om med spända käkar och jag kunde se hur hans händer var spända i hans fickor. Han tog ett djupt andetag, som att kontrollera sin ilska. Jag hade aldrig sett Zayn så här. Inte för att jag känner Zayn så bra. Totalt hade jag väl träffat honom max 10 gånger. Men efter allt Miley berättat om honom, hatade jag honom till döds. 

”I would never hurt her.” 

”Yeah, I’ve heard that before.” Jag fnös. Om Zayn trodde jag var så dum så var han dummare än jag trodde. Zayn stog inom loppet av 1 sekund obehagligt nära mig, och jag kände mig faktiskt rädd. Men det var inget Zayn skulle få veta. 

”I wouldn’t. You don’t know me Ronnie. You have no idea what I feel for Miley. So don’t come here and act like you know me. Cause you don’t.” Zayn hade rätt. Jag kände inte honom. Men efter det Miley berättat ville jag inte det.

”Yeah? So you didn’t cheat on Miley with her best friend? And you didn’t ignore her when she left to go to Sweden? After her dad left her and her entire family you didn’t ignore her? Leave her to go throught that tough time alone? Leaving her when she needed you the most? No, you’re right. That was all probably lies she told me.” Jag blundade för att inte släppa ut de tårar jag känt hade samlats i mitt öga under mitt lilla prat. Att tänka på allt Miley gått igenom. Visst, det låter kanske inte så hemskt. Men att ens pappa lämnade hela ens familj för nån bimbo som bara är några år äldre än en själv, är inte roligt. Och få reda på att ens pojkvän var otrogen mot dig då du skulle berätta för honom att du tillbaka till Sveige eftersom din pappa lämnade er, gjorde inte det precis bättre. Men Miley var stark. Det har hon alltid varit. Det starkaste jag känner. Men även den starkaste har en svag punkt, och Mileys har alltid varit, och kommer nog alltid vara, Zayn. 

”Oh, and did you know that the day she saw you fucking Andie in your bed, she was going over to your house to tell you what happend with her father and that she was going back to Sweden?” Zayn ansiktsuttryck gick från skuld till chock. 

”W-what? I didn’t know that...” 

”Yeah, she was crying and I talked to her on the phone, the only thing she wanted was to go see you. To be with you one last time since they were leaving the next morning. But, when she got there, she saw you fucking Andie. Do you know how heart broken she was Zayn? Huh? Oh wait, you couldn’t even fucing ring her! Or send a text, that was the least you could do Zayn! She was crying for months! She blamed herself. Herself Zayn. She thought she wasn’t enough. That she wasn’t beautiful enough, or smart enough. Not skinny enough, that she didn’t have big boobs enough. She found every single flaw she had, Zayn. She even started -” Jag avbröt mig själv. Nej, jag kunde inte berätta det för Zayn. 

”She started doing what?” Jag skakade på huvudet och jag såg hur Zayn’s ilska började ta över. ”She started doing what, Ronnie?!” 

”Do you really wanna know? Cause I don’t think you do Zayn. ”

”I do.” Jag tog ett djupt andetag. Jag hatade Zayn, men kunde jag verkligen berätta det? Han skulle bli förstörd. Och Miley älskar honom, även om hon inte vill inse det. Kan man verkligen göra det mot den sin bästa kompis älskar? Jag velade ett tag innan jag bestämde mig. Han hade förstört henne, det var inte mer än rätt. 

She started cutting herself.” Zayn’s mun öppnades i chock, bara för att sedan stängas, och öppnas igen som om han skulle säga något, men inget kom ut. Han tittade bort, sedan tillbaka och kliade sig i nacken. Jag svär att jag såg Zayn’s ögon vattnas och jag undrade om jag gått för långt. Att få veta att någon börjat skada sig själv pga dig... Miley skulle också döda mig om hon fick reda på att jag berättat för Zayn. 

”W-wha... No.. I-eh... I-Is she s-till doing... i-t-t?” En enstaka tår hade runnit ner för Zayn’s kind, han gjorde allt för att inte låta dem andra som samlats i hans ögon gör det samma. Jag ångrade mig direkt att jag sagt något.

”Zayn, i-it wasn’t because of you. A lot had happend around her and -”

”Is she still selfharming?!” Jag skakade på huvudet och han släppte ut vad som lät som ett lättat andetag. ”I was such a dick to her...” mumlade han och jag höll med. 

”Yeah, you were.” Hans ögon hittade mina och jag höjde på ögonbrynet. ”If you were looking for a ’no you weren’t’ then you shouldn’t be talking to me.” Han nickade och tittade igen ner på sina skor. ”You were a dick Zayn, but she still likes you. She never stopped liking you, and you like her aswell. So if you hurt her again Zayn I swear...” 

”We’re not even together.” 

”Yeah fucking right.” Han tittade chockat på mig. ”I’ve know her since before we could walk. The way she looked at you... And the look in your eyes when she had to kiss Cara. Even though she’s a girl.” Jag små skrattade det sista, detsamma gjorde Zayn. ”I honestly though guys like girl-on-girl.” Han skrattade högt och himlade med ögonen. Jag log. Han kanske inte var den idioten jag trodde. ”So you admitt you guys are together?” Han tittade på mig med den kända ‘Zayn Malik blicken’ och det kända leendet. 

”I don’t know... I think so.” Jag log. 

”Millions of girl are gonna be heartbroken..” mumlade jag, och refererade till det faktum att Zayn faktiskt var Zayn Malik och att miljontals tjejer avgudar honom och skulle göra vad som helst för att få dejta honom. 

”It doesn’t matter. As long as Miley is happy.” 

 

Miley’s perspektiv(undertiden Ronnie och Zayn pratade!):

Ronnie gick ut på balkongen/uteplatsen och, vad jag antog, sa något eftersom Zayn nästan hoppade till och vände blicken mot henne. Jag skakade på huvudet och satte mig ner igen. 

”What do you think she’ll do to him?” sa Niall. Jag ryckte på axlarna. 

”Wouldn’t surprise me if she tried to push him over the railing...” mumlade Nate och jag halvskrattade.

”Why does she hate him so much anyway?” frågade Liam och jag visste inte riktigt vad jag skulle säga. Jag visste inte hur mycket Zayn berättat om hur vi ‘gjorde slut’, och jag tänkte verkligen inte berätta. Orkade inte med att berätta allt igen. 

”Uhm.. She just hates him cause he broke up with me.” De alla fick ett oh moment. Tja, inte Nate eller Cara dock. Jag utbytte en blick med Cara som bara log och skakade på huvudet som att säga ‘jag-säger-inget’. Jag log tacksamt. 

”So are you and Zayn like together or?” frågade Niall och jag skakade på huvudet. Min blick hamnade för några enstaka sekunder på Cara, som halv satt i Harry’s knä med hans arm över hennes axlar. Jag log. 

”No, we’re not. Just friends.” Jag log ett försäkrande leende. Kanske lite för försäkrande... Vi var väl ihop? Eller ärligt så kände jag mig lite sur. Zayn lät jävligt övertygande när han sa att vi inte var ihop. Efter ett tag bröt Cara den sköna tystnaden som lagt sig över oss.

”So what do you guys wanna do?” Jag skrattade lite. Såklart, Cara kan ju inte sitta still. Vi alla ryckte på axlarna. Hennes läppar gick över till ett stort flin. Jag visste exakt vad hon tänkte. 

”Cara, it’s almost midnight.” 

”So?” 

”What are you guys talking about?” Cara log mot Louis.

”A party.” Han höjde på ena ögonbrynet och ett flin spred sig på hans läppar. 

”A party? Seriously? Yeah, like you’re 21.” Hon fnös.

”First of all, if I wanted to be 21 I’d be 21 cause it’s not hard to get a hold of a fake ID. Second, we wouldn’t need a fake ID cause I’ve got friends you know.” Lou himlade med ögonen. ”And third, I never mentioned a club.” Flinet på Cara’s läppar blev bara större. Detsamma med Louis, Harry, Niall, Nate och tillochmed Liam. Dem hade inte varit ute och festat sen dom kom hit, även fast det var en vecka sen, så jag antar att dem längtat lite. När jag tänkte efter så var det ingen dum idé. Då kunde jag kanske glömma bort Zayn ett tag eftersom han tydligen inte ville vara med mig. Jag nickade och log. 

”Yeah, let’s do it.”

”Really?” pep Cara exalterat. Jag nickade. ”Yay! Fun Miley is back!” 

”Hey!” sa jag och slog till henne på armen vilket fick alla att skratta. Efter några minuter om prat om hur jävla bra det här partyt skulle bli och hur vi skulle parta hela natten kom Zayn och Ronnie in igen och jag orkade inte ens titta på Zayn.

”We’re going partying!” skrek Cara glatt. 

”It’s almost midnight...” kommenterade Zayn. Cara flinade än en gång.

”The party doesn’t start ‘til the sun goes down.” 


 

Jag vet att jag sa att jag skulle lägga upp det igår(lördags) men tekniskt sett så eftersom jag inte har gått och lagt mig än så är ju det fortfarande lördag även fast klockan är över 12? 

Kollade ni på Melon idag? Jag gjorde det, ofc. Tradition liksom. Men asså va fan? Fy fan vilka jävla dåliga låtar! Det bästa på hela kvällen var ju Gina och Danny's version av 'Euphoria' och det där andra mellan underhållningen eller whatever det va. Asså seriöst, så jävla dåligt. Dock älskade jag Heartbreak Hotel! Ända bra ikväll, tja det och Cookis 'N Beans men dom gick ju inte ens till final så... Och förlåt, men David Lindgren kan inte ens sjunga? En äkta wanna be Eric Saade/Danny fast med 10000000x dåligare röst. Och 'Gosa'? Don't even get me started. Men jag lovar er, den låten kommer bli sommarplågan i år. Jag kan se det framför mig! #JagVetAttJagÄrVäldigtPassioneradOmMelodifestivalenMenDetÄrEnTraditionOchJagÄlskarDetFastSamtidigtSåHatarJagDet #yougetme #jävligtmyckethastagshär #wannabehipster #okejskaslutanu

 

Mycket 'info' i detta kapitel. Ni fick veta lite mer om varför Miley flyttade tillbaka till Sverige. Och om att Miley skärde sig... Ow! 

 

Men vad tycker ni? Var Ronnie för hård mot Zayn? Överreagerade Miley? 

KOMMENTERA!! Och minst 4 kommentarer,eftersom jag bara fick 1 på förra kapitlet. 

 

Btw, får se om jag fixar nån blid. Är as trött just nu.  

#xoxo


Sneak peak - Kapitel 16

”I would never hurt her.” 

”Yeah, I’ve heard that before.” Jag fnös. Om Zayn trodde jag var så dum så var han dummare än jag trodde. Zayn stog inom loppet av 1 sekund obehagligt nära mig, och jag kände mig faktiskt rädd. Men det var inget Zayn skulle få veta. 

”I wouldn’t. You don’t know me Ronnie. You have no idea what I feel for Miley. So don’t come here and act like you know me. Cause you don’t.” Zayn hade rätt. Jag kände inte honom. Men efter det Miley berättat ville jag inte det.


 

Oooh! Ronnie goes bad girl. Hahah! Men jag ska försöka få upp kapitel 16 imorgon :) 
Halvt skrivet ur någon annans perspektiv. Kan ni gissa vem? För det står ju inte alls i sneak peaken nej nej. KOMMENTERA! 
 
 
Så jävla gullig att jag dör awh! ^^